Andra världskriget - grundkurs

(se även youtube-klipp)

Intro se film

Bildkälla SO-rummet

Lägg till bildtext

Guernica - Spanska inbördeskriget 1936

Bildkälla SO-källa

Bildkälla SO-rummet

Chamberlain 30 september 1938 bildkälla freepix

Bildkälla Scanpix

Hitler och Stalin (Molotov-Ribbentroppakten)

Icke-angreppspakten. 

Sommaren 1939 ville Tyskland ha delar av Polen där det fanns en tysktalande befolkning. Men då sa England och Frankrike nej. Nu visste Hitler att det skulle bli ett storkrig om han anföll Polen. Men då chockade Hitler omvärlden. De båda fienderna Tyskland och Sovjetunionen slöt en icke-angreppspakt där de lovade att inte anfalla varandra.

Den fick namnet Molotov- Ribbentrop-pakten efter namnen på de båda ländernas utrikesministrar. Hitler visste att denna pakt inte skulle hålla i längden, men han behövde nu inte vara rädd att ryssarna skulle anfalla honom medan han erövrade övriga Europa. Ryssarna var tvungna att ingå en pakt eftersom Stalin hade en svag armé, och det berodde på att Stalin hade låtit fängsla och döda en stor mängd officerare. I ett hemligt tilläggsprotokoll delade Tyskland och Sovjetunionen upp östra Europa mellan sig.

Världskriget börjar. 
Den 1 september 1939 anföll Tyskland Polen. Den 3 september samma år förklarade England och Frankrike krig mot Tyskland. Det andra världskriget hade börjat. Det blev en kort krig i Polen. Den polska armén var omodern och soldaterna som stred till häst kunde inte klara sig mot tyskarnas stridsvagnar. Samtidigt gick ryska trupper in i östra Polen, allt enligt det hemliga tilläggsavtalet mellan Tyskland och Sovjet. Trots dessa aktioner gjorde engelsmännen och fransmännen ingenting.

Finska vinterkriget. 
I oktober 1939 krävde Sovjetunionen delar av Karelska näset av Finland. Dessutom ville man bygga en flottbas vid inloppet till Finska viken. Syftet med Stalins förslag var att skydda Leningrad vid ett eventuellt anfall från Tyskland. Finland avvisade dock de ryska kraven och därför gick ryska trupper utan krigsförklaring över gränsen den 30 november 1939.  Stalin räknade med en promenadseger mot finländarna. Men snart kom märkliga rapporter från de snöiga, kalla ryska skogarna. Ryssarna slogs tillbaka med stora förluster när de dödsföraktande finska soldaterna i sina vita skiddräkter i 40 graders kyla härjade bakom de ryska linjerna. Men naturligtvis kunde inte de finska soldaterna i längden stå emot den ryska övermakten.

Den 13 mars 1940 blev finländarna tvungna att sluta fred. Finland fick lämna ifrån sig större områden än vad Sovjetunionen hade krävt 1939. Men Finlands självständighet var ändå räddad.

Danmark och Norge ockuperas. Den 9 april 1940 anföll Tyskland Danmark och Norge. Tyskland behövde Danmark som leverantör av livsmedel och Norge behövde de som basområde för kriget mot Storbritannien. Dessutom ville tyskarna ha kontroll över malmtransporterna som kom från Sverige. Danmark gav upp på en gång, medan norrmännen kämpade tappert. Men efter 62 dagars kamp måste norrmännen ge upp. Norges kungafamilj och regeringen lyckades fly till England.

Anfall i väster. Den 10 maj 1940 angrep Tyskland Frankrike. Det tyska anfallet gick igenom Belgien och Holland mot kanalkusten. På så sätt kom tyskarna runt de befästningsverk som fransmännen byggt längs tysk-franska gränsen. Den franska regeringen gav upp efter en dryg månad och tyskarna kunde göra sitt intåg i Paris.

En engelsk armé stängdes in vid hamnstaden Dunkerque, och under några dagar i slutet av maj lyckades engelsmännen med hjälp av olika slags båtar (även privatbåtar) skeppa 300 000 soldater över Engelska kanalen.

Slaget om Storbritannien. I augusti 1940 började tyskarnas anfall mot England. Varje dag flög hundratals tyska bombplan in över England. Men britterna höll stånd därför att tyskarna inte lyckades slå ut det brittiska flygvapnet. ”Aldrig förr i historien om folkens strider har så många haft så få att tacka för så mycket”, sade den nye premiärministern Winston Churchill i ett berömt tal inför det brittiska parlamentet.

Tyskland anfaller Sovjetunionen. När Hitler inte kunde besegra Storbritannien vände han blickarna mot Sovjetunionen. Hitler ville gärna ha Sovjets tillgångar av olja, stål och brödsäd, dessutom hatade Hitler kommunismen.

Den 22 juni 1941 anföll Tyskland med sina allierade Ungern, Rumänien och Finland Sovjetunionen med tre miljoner soldater, 4000 flygplan och 3000 stridsvagnar. Framryckningen gick med rasande fart. I början av oktober hade tyskarna tagit nästan tre miljoner krigsfångar. Men så kom vintern, då var tyskarna utanför Moskva. Hitler hade trott att segern skulle vara vunnen efter ett par månaders krig. De tyska trupperna led svårt när det var 30 grader kallt och snart mötte man allt bättre rustade ryska soldater.

Japan anfaller USA.  
Den 7 december 1941 anföll japanska stridsflygplan den amerikanska flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. En stor del av USA:s Stillahavsflotta förstördes. Japan trodde att deras bundsförvant Tyskland skulle segra över Sovjetunionen. Nu ville Japan fortsätta det erövringskrig mot Kina som inletts år 1937. Japan ville bli Asiens herrar. Anfallet mot Pearl Harbor innebar att USA gick in i kriget mot Tyskland och Japan.

USS Arizona brinner källa US army archives

Kriget vänder. 
År 1942 stod Hitlertyskland på höjden av sin makt, men nu började de allierade (Storbritannien, Sovjetunionen och USA) vinna framgångar. 1942 vann britterna en stor seger vid El Alamein i Egypten, där besegrade britterna en armé bestående av tyskar och italienare som försökte nå fram till Suezkanalen. Ett halvår senare hade tyskar och italienare drivits ut ur Nordafrika.

I juli 1943 avsattes den italienske diktatorn Mussolini. Då hade amerikanska och brittiska trupper landstigit i södra Italien.  Tyskarna hade motgångar i Sovjetunionen. En tysk armé stängdes in i staden Stalingrad. Den 2 februari 1943 gav tyskarna i Stalingrad upp. Då hade mer än 200 000 tyska soldater stupat. Det var ett stort nederlag för Hitler. Han kunde inte längre vinna kriget i öster

Mussolini avrättad Milano april 1945(bild wikipedia)

Förintelsen. 
Det var Adolf Hitler som personligen gav order om förintelsen av judarna. Hitler betraktade judarna som den germanska rasens arvfiender. Folkmordet på judarna är nazisternas värsta förbrytelse och ett av de största brott historien känner till. Förföljelsen av judarna började dock långt innan andra världskriget.

Nazismens judefientlighet var ingen ny företeelse. Judarna har under långa tider utsetts till syndabockar för alla slags landsplågor, krig, fattigdom och arbetslöshet. När Hitler kom till makten 1933 införde han en lag som innebar att alla judar i offentlig tjänst skulle avskedas. Samtidigt försökte nazisterna bojkotta judiska affärsmän, läkare och advokater.

1935 kom Nürnbergslagarna, som syftade till ”det judiska folkets politiska och biologiska avskiljande från det tyska folket”. Det innebar att judarna förlorade sina medborgerliga rättigheter, exempelvis rösträtten. Judarna fick inte längre undervisa i skolorna, inte heller arbeta på bank eller sjukhus. De förbjöds att gifta sig med tyskar och fick inte vara med i någon facklig organisation. 

I november 1938 organiserade myndigheterna de dittills värsta judeförföljelserna. Det var den så kallade Kristallnatten, efter alla de fönster som krossades. Det medförde att många judar mördades, judiska egendomar plundrades och många synagogor stacks i brand. Samtidigt fördes ca 30 000 judar till koncentrationsläger.

Det otäcka var att omvärlden inte protesterade mer kraftigt mot denna judeförföljelse. Man var mitt inne i en ekonomisk kris, och därför ville man inte ta emot judar som sökte sig från Tyskland. År 1942 tog nazisterna beslut om ”den slutgiltiga lösningen av judeproblemet”, det innebar att man skulle utrota alla judar.  De 30 största koncentrationslägren kompletterades med en rad utrotningsläger. Totalt avrättade nazisterna ca 6 miljoner judar. De flesta kom från Polen, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Rumänien.

Dagen D. 
Den 6 juni 1944 gick amerikanska och brittiska styrkor över Engelska kanalen. Invasionen i det franska Normandie kallas för D-dagen.  4 000 fartyg skeppade över 250 000 soldater inom 24 timmar. Tyskarna kunde inte kasta de anfallande tillbaka. 

D- dagen Normandie

Ryssland anfaller. 
Samma år satte Sovjetunionen in tio miljoner man på östfronten och snart närmade man sig Tyskland. Våren 1945 kunde amerikanska och sovjetiska soldater skaka hand vid floden Elbe. Då var Hitler 56 år gammal, han var ett fysiskt vrak där han befann sig i sin underjordiska bunker i centrala Berlin. Hitler begick självmord den 30 april 1945. En vecka senare kapitulerade Tyskland.

Hiroshima. 
Efter flera års strider i Asien drevs japanerna långsamt tillbaka mot sitt hemland under hårda strider. År 1945 förberedde USA en invasion av Japan. USA:s president valde nu att sätta in det nya vapnet atombomben för att spara amerikanska liv. Men samtidigt fanns ett politiskt motiv. Det så kallade ”kalla kriget” hade börjat mellan USA och Sovjetunionen. Truman ville visa Stalin att USA var en supermakt som inte var att leka med.

Den 6 augusti sprängdes en atombomb över den japanska staden Hiroshima. Hela staden förstördes och minst 80 000 människor omkom omedelbart. Tre dagar senare sprängdes en ny atombomb över staden Nagasaki, då kapitulerade Japan och andra världskriget var slut

Hiroshima

Krigets resultat/konsekvenser. 
Omkring 29 miljoner soldater och lika många civila omkom under andra världskriget. Enbart Sovjetunionen förlorade minst 20 miljoner människor. Sovjetunionen tog över en rad stater som hade blivit självständiga efter första världskriget. Estland, Lettland, Litauen, och Ukraina tillföll Sovjetunionen. Tyskland delades upp i två stater (Väst och Östtyskland). 

Tyskland Japan och Italien förlorare. USA - Sovjetunionen segrare. Atombomben. 
Sverige får konkurrensfördelar. Staten Israel bildas. FN. Marshallhjälpen.

Kalla kriget. (se även efterkrigstiden). 

Frågor: 

1. Förklara icke-angreppspakten mellan Tyskland och Sovjetunionen och hur den bröts 

2. Vad hände den 1 september 1939? 

3. Finska vinterkriget. Vad hände då?

4. Vad hände den 9 april 1940?. 

 
5. Vad hände den 7 december 1941? 

6. Vad hände vid El Alamein och Stalingrad.  

7. Vad innebar Dagen D. 

8. Vad hände i Hiroshima? 

Diskutera

-Vad blev konsekvenserna av Andra världskriget (På lång och kort sikt.)

Användbara begrepp

Vägen till krig
eftergiftspolitik, livsrum, axelmakterna, revansch, anschluss, Molotov-Ribbentropp-pakten, kapprustning, tysk aggression, Munchenöverenskommelsen, allierade, pogromer

Krigsförloppet
blixtkrig, Slaget om Storbritannien, el-Alamein, förintelsen, Pearl Harbour, Stalingrad, Finska vinterkriget,  Dagen D, Atombomben

Följder
Europa i ruiner, Förlust av människoliv, Tysklands delning, Marshallhjälpen, Kalla kriget, FN, Berlinmuren

Öva mer...

Begreppa

Binogi - filmer

Kahoot 

Läroboken  

Bildspelsquiz 

Begreppsspelet

Varför folkmord...?

"Grunden för denna bild är ett arbete av en amerikansk forskare, Barbara Harff, som på initiativ av Clintonadministrationen i mitten av 1990-talet arbetade fram en teoretisk modell för riskbedömning och varningssignaler.

Modellen listar sex riskfaktorer: tidigare erfarenheter av folk- eller massmord, social oro, etniska minoriteter som utgör en elit, ideologier som utesluter folkgrupper, typ av regim samt grad av handelsförbindelser med omvärlden." källa Svd

Begrepp och händelser 1900talet (1914-1945)

Mellankrigstiden

Europa 1914

Nazistpartiet tar makten... / Exempelsvar på A-nivå

Exempelsvar på a-nivå. Ett utvecklat och välutvecklat och väl underbyggt resonemang

Under 20-talet drogs Tyskland in i en politisk och ekonomisk kris. Mycket var på grund av det massiva antalet pengar som trycktes upp efter första världskriget då de både hade förlorat stora summor under kriget då de lade mycket pengar på vapen och militär och det enorma skadeståndet de blev tvingade att betala. Det de inte hade i åtanke var att värdet skulle sjunka drastiskt om så mycket pengar trycktes upp och det var just det som hände. Det är under dessa omständigheter som folk kan vara väldigt lättpåverkade och strävande efter en ledare som kan styra upp allt. Det var då Hitler kom. I samband med den svåra krisen och Hitlers förmåga att tala hade han stor makt. 

Han åkte runt i hela landet på kort tid på en valturné för att försöka påverka folket och få med dem på hans tåg och han hade listat ut att om man upprepade det man ville säga så fastnade det på hjärnan. Han lät affischer sättas upp med hans åsikter och såg till att synas med barn, en som är snäll mot barn kan väl inte vara annat än bra? Det var just detta han ville få alla att tänka. All denna påverkan som befolkningen utsattes för ledde till att de tyckte att nazistpartiet var ett väldigt bra parti och var värt att rösta på. Han gav även skuld till olika grupper av människor till judar och kommunister att de var dåliga människor och att var ett hot mot Tyskland. När man är i en svår situation är det lätt att leta efter en syndabock och när Hitler sade att det var deras fel följde folket med på det. Så Hitler var en väldigt smart man och hade en väl genomtänkt plan att komma till makten. 

Om ett land är i en kris är det lätt att få som man vill och detta utnyttjade Hitler. Att sedan visa sig som en bra ledare som ska resa landet igen gör att folket fastnar på kroken. Samtidigt som han säger att Versaillesfreden skrevs på av förrädare, att Tyskland inte alls hade förlorat och att judar och kommunister var ett hot mot landet drogs de in. Samtidigt som han gjorde allt detta och fick med sig folket lät han trupper sabotera för andra partier. Detta gjorde så att de inte hade någon chans och nazisterna såg ännu bättre ut om de politiska motståndarna inte syntes eller hördes, då var det som det bara fanns ett parti att rösta på.

Kommentar: Eleven anger flera rimliga orsaker till nazistpartiets maktövertagande: den dåliga ekonomin, Hitlers person, propagandan, hatet mot judarna och våldet mot de politiska motståndarna. I längre resonemang väver eleven ihop förklaringar och exempel genom att förklara den ekonomiska krisen med ett flertal faktorer som till exempel det massiva antalet pengar som trycktes upp, att Tyskland förlorat stora summor under kriget och det enorma skadeståndet som Tyskland skulleman vill och detta utnyttjade Hitler. 

Skillnaden mellan de kopplingar som görs i ett C- och ett A-belägg visar sig här vara att faktorerna verkar strukturellt, det vill säga samtidigt och ömsesidigt, medan de i ett C-belägg presenteras som en enkel orsakskedja, det vill säga det ena leder till det andra i tidsföljd.
 betala. I resonemanget låter också eleven de olika orsakerna förstärka varandra
när den ekonomiska krisen får samtida politiska verkningar. 
Det är under dessa omständigheter som folk kan vara väldigt lättpåverkade och strävande efter en ledare som kan styra upp allt. Det var då Hitler kom. I samband med den svåra krisen och Hitlers förmåga att tala hade han stor makt. Eleven visar här tydligt att olika orsaker hänger ihop och förstärker varandra. Om ett land är i en kris är det lätt att få som 

Nazistpartiet tar makten... / Exempelsvar på C-nivå

Exempelsvar på C-nivå. Ett utvecklat och relativt väl underbyggt resonemang

Nazistpartiet tog makten bl.a. genom att:

Under 20- och 30-talet var det stor ekonomisk kris i Tyskland för att efter första världskriget blev de tvungna att betala en stor summa pengar som Tyskland inte hade så de tänkte att de kunde trycka upp en massa pengar och betala med, men istället blev det inflation i landet och pengarna blev i stort sett värdelösa. Hitler sa att det var som en ”dolkstöt i ryggen”. Med det menade han att de som hade skrivit på fredfördraget i Versailles hade förrått Tyskland. Han tyckte inte alls att de var besegrade. Han skyllde också på andra personer och folkgrupper. Framförallt judar. Han sa att det mesta var judarnas fel (för efter inflationen ville folk ha något eller några att skylla på, så de skyllde på judarna) och att den ariska germanska var den rätta och att Tyskland var den enda stormakten. Nazistpartiet fick mer och mer röster men ändå inte majoritet, men Hitler dödade de som inte tyckte som han. Protestanter som protesterade mot honom dödades, politiker i andra partier dödades. Till slut var det bara ett annat parti kvar. Hitler var också en bra talare. Han åkte runt till många ställen och talade inför stora folkmassor. Han sa de rätta sakerna som tyskarna ville höra, att de hade blivit förrådda och att Tyskland är inte besegrade. Allt var judarnas fel. På så sätt fick han med sig många tyskar. Hitler var också bra på att sprida budskapet genom reklam, propaganda, tala inför folket.

Kommentar: Eleven anger några rimliga orsaker som till exempel den ekonomiska krisen, dolkstötslegenden, skuldfrågan och Hitlers person. Eleven förklarar dessa orsaker genom att till exempel förklara vad dolkstötslegenden innebar och att hatet mot judarna ökades genom att de pekades ut som skyldiga för Tysklands elände. 

Som exempel på dessa orsaker beskriver eleven att pengarna blev värdelösa och att Hitler åkte runt till många ställen och talade inför stora folkmassor. Eleven kopplar olika orsaker till varandra genom att beskriva att Hitler var en bra talare och Han sa att det mesta vart judarnas fel (för efter inflationen ville folk ha något eller några att skylla på, så de skyllde på judarna) och att den ariska germanska var den rätta och att Tyskland var den enda stormakten. På det här sättet visar eleven hur den dåliga ekonomin hänger samman med nazistpartiets propaganda. Eleven visar dock inte hur orsakerna förstärker varandra. 

Nazistpartiet tar makten / Exempelsvar på E-nivå

Exempel svar på E-nivå. 

Ett enkelt och till viss del underbyggt resonemang

Efter första världskriget hade Tyskland förlorat mycket pengar och hade mycket skulder till tex Frankrike och då kom Tyskland på att om man tryckte ut massa pengar skulle Tyskland kunna betala tillbaka men ju mer pengar som trycktes ut desto mindre blev pengarna värda så i slutändan blev pengarna inte värda nåt. Man använde pengar till massa saker som t.ex. papper och barn lekte med sedelbuntar som byggklossar. Man eldade till och med med pengar. 

Så i slutändan hjälpte det ändå inte att trycka ut pengar så Tyskland var fortfarande skyldiga pengar till Frankrike. Några år senare började det gå bättre för Tyskland och Hitler hade börjat. Han ville ta makten om han var en väldigt bra ”pratare” så allt gick väldigt bra för honom, folk började lyssna på honom och hans parti blev bara större och större och när valet kom så hade Hitler jättemånga vid sin sida men när valet hade varit vann inte Hitler men han ville verkligen och det var ca 45 politiker som röstade imot honom som inte ville att Hitler skulle ta makten och ca 25 av dom mördades. 

Några år senare avled statsministern och Hitler såg sin chans och sa att han ville ta makten men det fick han inte och typs sen så fick han det. Slut.

Kommentar: Eleven anger några rimliga orsaker till nazistpartiets maktövertagande: Tysklands skulder, att Hitler var en bra talare och att nazisterna hotade och dödade flera av sina motståndare. Eleven förklarar orsakerna
genom motiveringen att Tyskland hade mycket skulder till tex Frankrike. Eleven exemplifierar den dåliga ekonomin med att man använde pengar till massa saker som t.ex. papper och barn lekte med sedelbuntar som byggklossar. Eleven gör dock inga kopplingar mellan orsakerna. 
När Hitler presenteras kopplas inte hans budskap till den dåliga ekonomin. 

Uppgift: Nazistpartiet...

Nazistpartiet tar makten i Tyskland

I det tyska valet 1932 fick nazistpartiet nästan 40% av rösterna. År 1933 blev Hitler rikskansler i Tyskland. Kort därefter avskaffade nazisterna demokratin och införde diktatur i Tyskland.

A. Gruppuppgift. (två och två)

Resonera två och två kring orsakerna till att nazistpartiet kunde ta makten i Tyskland.

Följande punkter kan hjälpa dig/er att komma igång.

• den politiska och ekonomiska situationen i Tyskland under 1920 och 30-talen.
• Hitlers egenskaper och beslut
• ideer och värderingar som fanns i det tyska samhället.

----------------------------------

B. Enskild uppgift

Sammanställ nu ditt resonemang (skriv på Blogger)

Tänk på att:

• du måste förklara med hjälp av historiska exempel (ex Kristallnatten/Dolkstötslegenden/Revansch/Inflation/Hitlers egenskaper/ idéer och värderingar.......mm
• Vissa saker kan kopplas ihop eftersom de har med varandra att göra...
• Vissa orsaker kan förstärka varandra...
• Använd de begrepp vi arbetat med/

---------------------------------------------

Några hjälpmeningar för att komma igång och skriva:

• Den politiska situationen i Tyskland var ... det innebar att ...
• Den ... situationen i Tyskland var ... det innebar att ...
• En del ansåg att ... vilket gjorde det lättare för Hitler eftersom ...
• Både orsaken att ... och orsaken att ... har med varandra att göra på det sättet att ... 

C. Respons

Ex på välutvecklade resonemang... se matris

Europa 1914

"Europa 1914"

Uppgift: Ryska revolutionen

Ryska revolutionen

A. Se film

Se valfri kortfilm om ryska revolutionen på so-rummet

Se filmen två och två, tillsammans med din bänkkompis...
Ta reda på:

• När?
• Var?
• Hur?
• Varför?
• Konsekvenser? 
  

Diskutera filmen och frågorna med bänkkompisen, har ni förstått filmen? 

--------------------------



B. Skriv på Blogger

1 Skriv en egen sammanfattning av filmen (löpande text)
(utgå från frågorna när, var, hur varför och konsekvenser) (minst 50ord)


2 Eget resonemang (löpande text)(minst 100ord, gärna fler)

Hjälpfrågor för ditt resonemang:
Vad tycker du om händelsen? Argument för/ argument mot
Finns det något eller några problem? Vilka? Varför?
Hade man kunnat göra på något annat sätt? Hur i så fall? Andra lösningar?
Hur hade du agerat om du deltagit?

Använd följande sex begrepp i ditt resonemang; 
socialism/kommunism/demokrati/diktatur/ideologi/revolution

----------------------------
Sista fem minuterna...

3 Gå in på din "klasslistekompis" (närmast efter dig på klasslistan) Blogger...
Läs och ge respons på kompisens resonemang kring ryska revolutionen/ håller du med kompisen? Varför/varför inte?

Möte med Obama och Putin

Du har ett problem...


Om en halvtimma ska du träffa Barack Obama och Vladimir Putin...

Med Putin och Obama ska du diskutera om Syrien ska bestraffas (bombas)  för att de eventuellt använt kemiska stridsmedel mot sin egen befolkning i Syrien...


Vladimir Putin, Rysslands president, menar, om jag har förstått det rätt, att det är viktigt att FN (och säkerhetsrådet i FN) först måste godkänna en sådan bombning. 
Putin menar därför att det är viktigt att man följer den internationella överenskommelse (konvention) som säger att endast FN kan "godkänna" en bombning av ett land.



Barack Obama, USA:s president, menar, om jag har förstått det rätt, att det däremot är viktigt att USA bombar Syrien oavsett vad FN säger, detta på grund av att det finns en internationell överenskommelse mellan världens länder (en konvention) som säger att inget land i världen får använda kemiska stridsmedel...


...och nu behöver du dina kamraters åsikter om detta.

Gemensam grupp- och klassdiskussion
-Vad ska du säga till dessa stormaktsledare? Har någon av dina klasskamrater några förslag?
-Har någon av ledarna rätt eller fel? Varför?
-Finns det några möjliga lösningar på problemet?
-Finns det några fördelar med att göra på det ena eller andra sättet?

-Säkerhetsrådet och veto -  vad är det?
-Ländernas intressen i Syrien?
-Bundsförvanter/allianser?


Fakta:
FN:s säkerhetsråd och veto

Nu - till ditt resonemang (minst 100 ord/ Skriv på Blogger)
Håller du med någon i klassen? Vad och varför/varför inte?

Tycker du att Putin eller Obama har rätt? Varför Varför inte?

Finns det några andra lösningar? Vilka varför?




begrepp att använda i ditt resonemang:
allianser /bundsförvanter /stormakt /demokrati /diktatur /konvention /veto /säkerhetsrådet /nation





Färdig?
Ge respons på två kamraters resonemang på Blogger (skriv i kommentarsfältet), jämför även med matrisen nedan och med checklistan för resonemang.



Matris:

Uppgift: Nazistpartiet...

Lägg till bildtext

Enkel tidslinje

Tidslinje över 1900talet

Entry/Exit-ticket: Första världskriget (resonera kring orsakerna till första världskriget)

(Källa: Skolverket NP år 9)

  2. Resonera kring två stora konsekvenser av första världskriget.

 

Centrala begrepp/svåra ord att använda

industrialism, demokrati, diktatur, nationalism, imperialism, kolonialism, handel, revanschlust, kapprustning, bundsförvanter, allianser, skottet i Sarajevo, Gavrillo Princip, svarta veckan, svarta handen, maktblock, centralmakterna, ententen, mobilisera, pacifist, Versaillesfreden

Franska revolutionen 1789 - grundkurs

Frankrike. Under 1700-talet var Frankrike Europas största land med sina 26 miljoner invånare. Det var också det rikaste landet och de franska kungarna var Europas mäktigaste härskare. Alla beundrade den franska konsten och litteraturen. Alla förnäma och rika människor ute i Europa, även i Sverige, talade franska.

Kungen och drottningen.  Ludvig XVI var Frankrikes kung 1789. Ludvig var en liten, närsynt och fumlig man. Hans främsta intressen var mat och jakt. Drottningen, Marie-Antoinette, var främst intresserad av kläder, smycken, fester och kortspel. Hon kom från Österrike och gifte sig vid 16 års ålder med Ludvig som då var 19 år. Kungaparet bodde i det vackra slottet Versailles utanför Paris. Där bodde kungaparet tillsammans med 1 000 hovmän och 4 000 tjänare. Versailles var det vackraste slottet i Europa.

Versailles bildkälla wikipedia

Ett orättvist samhälle. Det franska folket var indelat i tre grupper (stånd): adel, präster och resten av folket. Adeln och prästerna, som bara utgjorde en halv miljon av Frankrikes 26 miljoner invånare, ägde hela 35 procent av den odlade jorden. Adeln och prästerna hade förmåner (privilegier) som inte bönderna hade, de behövde inte betala skatt och bara adelsmän kunde bli ämbetsmän eller officerare. Under 1700-talet hade handeln ökat och många företagare blev förmögna. De kunde inte inse varför adeln skulle ha sina privilegier.

Orsaker till revolutionen. Mot slutet av 1700-talet växte missnöjet i Frankrike. Det var främst det tredje ståndet som protesterade mot adelns privilegier. 1789 befann sig den franska staten i en ekonomisk kris. Frankrike hade krigat mot England när Frankrike hjälpte de nordamerikanska kolonierna att bli fria. Detta krig var dyrbart för Frankrike. Dessutom drabbades Frankrike av missväxt, och priset på bröd fördubblades. Nu började allt fler och fler människor tycka att ståndsindelningen var föråldrad och dålig, och att det kungliga enväldet byggde på tankar som stred mot förnuftet

Det tredje ståndet krävde förändring
Frankrikes befolkning var indelade i tre stånd: adel, präster och det tredje ståndet. Adel och prästerna var mäktigast. I det tredje ståndet fanns allt från rika bankirer och advokater till fattiga bönder och arbetare. Det tredje ståndet hade nästan ingen makt alls men bestod till 99 procent av hela befolkningen. Från dem hördes starka krav på förändring. En allt större grupp borgare hade blivit rika och krävde politisk makt.


Svaga ledare
Frankrike var ett envälde. "Kungen av guds nåde" styrde enligt de linjer som kardinalen Richelieu arbetat fram på 1600talet. Systemet fungerade under den starke kung Ludvig den XIV då det kungliga enväldet stod som högst. hans efterträdare var svagare och lättare att motarbeta.


Missnöje med skatter
Adeln var befriad från att betala skatt till staten. Däremot så hade adeln rätt att driva in skatter och avgifter från bönderna för egen del. Det skedde ofta med hårda medel. Missnöjet hos bönderna växte. En dålig skörd (missväxt) gjorde också att det blev mindre kvar sedan skatter och avgifter betalats.

Missnöje med adelns privilegier
Adeln hade tagit makten över de lokala parlamenten. De var ett slags domstolar som beslutade över olika delar av Frankrike. I praktiken så kunde de bestämma själva och strunta i kungen. Detta gjorde att Frankrike inte fungerade som en enad nation. Kungen i Paris kunde inte vara säkra på att bli åtlydda ute i landet och adeln stoppade alla försök till förändring.


Extra-----------------------------------

Jacques Necker bildkälla wikipedia

Finansministern - Jacques Necker (överkurs)
År 1776 knöts han till finansministeriet och blev 1777 generaldirektör för finanserna. Necker blev företrädare för en moderat reformpolitik, han försökte fördela skatterna jämnare och för att underlätta långivningen inrättade han monts-de-piété, inrättningar för lån mot materiell säkerhet. Hans största insats var fonderandet av statsskulden. 1781 publicerade han rikets finanstillstånd i sin Compte rendu au roi, i vilken han företrädde ett sparsamhetsprogram. Dessa åtgärder väckte raseri i hovkretsarna, och Necker fick avsked samma år.[1]

1788 tvingades dock kungen tillkalla honom som generalkontrollör av finanserna. Hans program var att kungen skulle tillmötesgå tredje ståndet. Necker tänkte sig att skapa en författning av brittisk typ. Aristokratin tvingade dock åter fram hans avsked och förvisade honom från Paris 11 juli 1789, vilket blev en av de direkta orsakerna till Stormningen av Bastiljen. Genom de revolutionära påtryckningarna tvingades hovet att återkalla honom. Hans resa till Paris blev ett triumftåg. Då nationalförsamlingen mot hans inrådan ökade assignaterna, avgick han i september 1790.  källa Wikipedia

--------------------------------------



Ont om pengar/ekonomi
Den franska staten hade alltid ont om pengar. De många krigen tömde statens kassakista.
Härskarna i Europa låg ofta i krig med varandra för att utöka sina egna områden. Sjuårskriget hade kostat väldiga summor. I Nordamerika hade Frankrike hjälpt kolonierna att göra sig fria från brittiskt styre. Kolonisterna segrade men för Frankrike blev priset högt. Staten hade inga pengar och stod på gränsen till konkurs.

Voltaire bildkälla Wikipedia

Källa Slideplayer

Upplysningen. 
Nya ideer hade börjat spridas. Författare som Voltaire och Rousseau hade gjort många av sina läsare kritiska mot det kungliga enväldet och kyrkans makt.

Dessa författare var representanter för den sk. Upplysningen som innebar att om människorna skaffar sig kunskaper blir de upplysta, "tänkande" och förnuftiga och då kan man fatta kloka beslut. 



Kungens förslag (Finansminister Jacques Necker)
Nu försökte kungen förbättra Frankrikes ekonomi genom att lägga fram ett förslag att alla skulle betala skatt. 
Det protesterade naturligtvis prästerna och adelsmännen emot. Då valde kungen att kalla representanter för de tre stånden till en riksdag. Det var den första riksdagen på 175 år i de enväldiga kungarnas Frankrike.

Riksdagen samlas. I maj 1789 samlades den franska riksdagen i Versailles. Den bestod av 300 adelsmän, 300 präster samt 600 personer från det tredje ståndet. De flesta i det tredje ståndet var jurister, journalister, köpmän och lärare. Inte en enda bonde eller arbetare hade valts. 

Tidigare hade varje stånd haft en röst vardera. Därmed räknade adelsmän och präster att de skulle få igenom sin vilja. Nu krävde det tredje ståndet att alla riksdagsmän skulle sammanträda och rösta gemensamt. Det ville inte kungen gå med på. 

På morgonen den 20 juni lät kungen låsa tredje ståndets mötessal.  


Eden i Bollhuset
När det tredje ståndet inte kunde komma in gick de till ett bollhus (en slags tennishall) i närheten. Där lovade  (svor de en ed) de varandra att inte skiljas åt förrän de hade gett Frankrike en författning, som var mer rättvis för alla i landet. 

Efter ett par dagar gav kungen efter och han uppmanade prästerna och adelsmännen att förena sig med det tredje ståndet. Därmed hade den gamla ståndsriksdagen blivit en enkammarriksdag, och den kom att kallas nationalförsamling.

Fästningen Bastiljen. Tredje ståndets aktioner skrämde nu kungen. Därför lät han samla 30 000 soldater kring Versailles och Paris. I Paris steg priset på bröd ytterligare och rykten surrade i luften. Många var rädda att kungen skulle upplösa den nya nationalförsamlingen. På morgonen den 14 juli 1789 gick det rykten om att trupper närmade sig Paris. Folkmassorna trodde att det fanns vapen i den medeltida fästningen Bastiljen, som då användes till fängelse.  Nu började folk angripa Bastiljen för att få tag på vapen, men efter ett tag kom förhandlingar igång med Bastiljens chef.  Då hade endast en person bland försvararna dödats, medan minst 98 dödades och 73 skadades bland angriparna. Chefen fick i löfte att ingen skulle dödas om han öppnade Bastiljen.

När fästningen öppnades dödades tre av soldaterna i fästningen och en full kock sprang fram och dödade chefen, och på natten fördes hans avhuggna huvud uppsatt på en stång i triumf genom Paris gator. Den 14 juli var en av de avgörande dagarna under franska revolutionen. Kungen tvingades dra tillbaka sina trupper och nationalförsamlingen var räddad och folket hade segrat över förtryckarna. Därför har den 14 juli blivit Frankrikes nationaldag.

Frihet, jämlikhet och broderskap. Nu spred sig oron ut i landet och även bönderna gjorde uppror. På flera ställen stormades adelsmännens slott av rasande bönder. De förstörde förteckningarna över alla de avgifter som de hade betalat till godsägarna. Alla dessa oroligheter påverkade nationalförsamlingen.

Den 4 augusti 1789 beslöt nationalförsamlingen att alla adelns och prästernas privilegier skulle avskaffas. Lagen skulle hädanefter gälla lika för alla. Alla skulle betala skatt och alla privilegier skulle försvinna. ”Frihet, jämlikhet och broderskap”, blev revolutionens slagord.

Nya reformer.  Under åren 1789-1791 genomförde nationalförsamlingen många reformer. Det innebar att kungen miste all politisk makt. Men någon jämlikhet infördes inte. Endast vuxna män med en viss inkomst fick rösträtt till nationalförsamlingen. Det var de rika borgarna som hade fått makten efter revolutionen. De stora förlorarna var bönderna och kvinnorna (som inte hade någon rösträtt).

Kungafamiljen flyr. Kungafamiljen bodde nu i Paris där de bevakades av Nationalförsamlingens trupper. Nu hade kungen bestämt sig för att fly från Frankrike. Det var den svenske greven Axel von Fersen som planerade flykten. Fersen var förmodligen älskare till drottning Marie-Antoinette. Hela kungafamiljen var förklädd när de reste med häst och vagn mot gränsen i norr den 20 juni 1791. Nästan framme stoppades vagnen eftersom kungen var igenkänd. Bevakad av soldater fördes kungafamiljen åter till Paris.

Krig. Under våren 1792 beslutade nationalförsamlingen att Frankrike skulle anfalla Österrike för att sprida revolutionens idéer. Snart var man även i krig med Storbritannien och Preussen (nutida Tyskland). För att klara av kriget infördes allmän värnplikt. Den nya värnpliktsarmén gav snart Frankrike övertag i krigen.

Kungen anklagades för förräderi mot fosterlandet, dömdes och avrättades. Även drottningen Marie-Antoinette avrättades. Nu blev Frankrike en republik. Snart utbröt det strider inom de grupper som startat revolutionen. Många bönder stödde sina bypräster, och ute på landsbygden flammade motrevolutioner upp.

Giljotinen bildkälla wikipedia

Skräckväldet. Nu inrättade nationalförsamlingen ett välfärdsutskott som skulle göra så att det blev lugnt i landet. Ledare för utskottet blev advokaten Robespierre.  Under åren 1793-1794 styrde Robespierre landet som diktator. Robespierre blev med tiden allt mer maktgalen och Frankrike var nu inne i den bloddrypande period som kallas skräckväldet. Vem som helst kunde misstänkas vara motståndare till revolutionen och avrättas i giljotinen. Men till sist gjorde en del medlemmar i nationalförsamlingen uppror mot Robespierre. De lyckades fängsla Robespierre och så miste han själv huvudet i giljotinen. Därmed var skräckväldet slut.

Napoleon 1 bildkälla SO-rummet

Napoleon. Efter Robespierres död avskaffades den allmänna rösträtten. Fem år senare, 1799, tog generalen Napoleon Bonaparte makten genom en statskupp. För att göra sig populär bland fransmännen lovade han dem fred. Den slöts 1802 efter tio år av krig i Europa. År 1804 utropade han sig till kejsare. Den första franska republiken fanns inte längre. Napoleon kom från ön Korsika och släkten var italiensk och levde på att odla vin. När revolutionen bröt ut gjorde Napoleon en snabb militär karriär. 1799 utnämndes han till general, bara 24 år gammal. Vid 30 års ålder, var han Frankrikes envåldshärskare.  1804 kröntes han till kejsare. Det var påven som krönte Napoleon, men han själv satte kronan på sitt huvud.

Strider. Under Napoleons tid erövrade de franska arméerna nästan hela Europa.  Napoleon kunde dock inte komma över till England men 1812 hade Napoleon bestämt sig för att erövra det väldiga Ryssland. Med 500.000 soldater gick han in i Ryssland, där de ryska soldaterna drog sig undan och brände byar.  När den stora armén tågade in i Moskva, var staden utrymd. Nästa dag började den brinna och den brann i sex dagar. Det var ryssarna som förstörde staden. Soldaterna var inte rustade för den ryska vintern och den ryska armén anföll hela tiden. En halv miljon soldater hade tågat in i Ryssland. Fem månader senare kom mindre än 30 000 av dem tillbaka. Nu bildades ett förbund mellan de europeiska staterna och Napoleon besegrades. Napoleon avsattes 1814 och fördes till den lilla ön Elba utanför Italiens kust.

Ett år efter deporteringen till Elba återvände Napoleon till Paris där han tog makten. Men den 18 juni 1815 möttes Napoleons armé en brittisk och preussisk armé vid den lilla byn Waterloo i Belgien. Det blev kejsarens sista strid. Hans armé besegrades och hundra dagar efter sin återkomst till Frankrike tvingades han än en gång lämna sin tron. Napoleon förvisades till ön S: t Helena i södra Atlanten. Där bodde han strängt bevakad av brittiska soldater. Napoleon dog 1821, troligen av sviterna av ett magsår, men det finns forskare som anser att Napoleon blev förgiftad av arsenik av britterna.

Konsekvenser - Vad blev kvar av revolutionen?
Skräckvälde, diktatur och krig med hundratusentals döda runt om i Europa. Var det revolutionens slutresultat? Hade allt varit meningslöst?
Nej, ansåg de flesta i Frankrike. Det gamla ståndssamhället där kungen, adeln och prästerna hade delat på makten var för alltid borta. Man hade visat att orättvisa härskare kunde avsättas.

Den franska revolutionen hade ändrat Frankrike och ideerna skulle sprida sig över hela Europa. Visserligen hade inte drömmarna om det politiska paradiset inte blivit verklighet. Men Frankrikes invånare hade fått det bättre. De var befriade från den gamla regimens skattesystem och ojämlika samhälle.

Mänskliga rättigheter var nu lag i Frankrike. Slaveriet avskaffades i de återstående kolonierna. Lagen var lika för alla. Tortyr avskaffades i fängelserna. Vem som helst kunde ägna sig åt vilket yrke som helst. Religionsfrihet infördes. Staten tog över undervisningen från kyrkan. Pressfrihet infördes. Skilsmässor blev lagliga. Tullar togs bort inom landet. Meter, lite och kilo blev nya måttenheter. Bibliotek och konstmuseer öppnades för allmänheten. (källa Utkik)

Frågor.

1. Beskriv hur kungen och drottningens levde 

2. På vilka sätt var Frankrike ett orättvist samhälle?

3. Sammanfatta grundtankarna i Upplysningen. 

4. Varför valde kungen att samla den gamla ståndsriksdagen? Vad hände?

5. Förklara vad nationalförsamlingen var för något. 
6. Beskriv stormningen av Bastiljen.

7. Vad innebar revolutionens slagord. 

8. Vad innebar "skräckväldet."

9. Vem var Napoleon? 

Ta reda på...

-Varför använder vi begreppen "vänster" och "höger" i dagens politik

Resonera:

A Vilka anser du vara de viktigaste orsakerna till den franska revolutionen? Varför?

B Vilka anser du blev de viktigaste konsekvenserna av revolutionen? (på kort och lång sikt)

Grundläggande begrepp:

upplysningen, monarki, republik, kejsardöme, privilegier, demokrati, diktatur, revolution

Begrepp/svåra ord:
ståndssamhälle (feodalt samhälle/feodalism, medeltiden), privilegier, adel, präster, "tredje ståndet"(borgare-bönder), tionde, lån, bankrutt, stormakt, världshandel, ekonomi. politik, demokrati, diktatur, missnöje, orättvisor, missväxt, skatt, avgift, dagsverke, aristokrati, filosof, förläning

författning, Eden i bollhuset, grundlag, riksdag, parlament, ståndsriksdagen-nationalförsamlingen, uppror, Bastiljen, revolution, reform, maktdelning, allmän värnplikt, "frihet-jämlikhet och broderskap", jakobiner, rösträtt, "vänster-höger-politik"(revolutionär-liberal-konservativ),

Marseljäsen, Tricoloren, Skräckväldet, giljotin, Mänskliga rättigheter, (Slaget vid Valmy), statskupp, kejsare, Napoleon, Code Napoleon, kontinent, kontinentalblockad, Trafalgar, Waterloo, Wienkongressen, maktbalans

(anarki-inflation-nationalism)

Personer
Voltaire, Rousseau, Montesquieu, Diderot, Robiespierre, Marat, Danton, Ludvig XVI , Marie-Antoinette, Lafayette, Charlotte Corday, Goethe...


Öva mer...

Binogi

Kahoot 

Läroboken  

Bildspelsquiz 

Begreppsspelet

Förhör varandra