England.
Mot slutet av 1700-talet inträffade en stor förändring i England. Människor började tillverka varor med hjälp av maskiner i stället för att bara använda verktyg och handkraft. Den här förändringen brukar kallas den industriella revolutionen.
Anledningen till att industrialiseringen startade just i England berodde på att det i detta land fanns alla förutsättningar som behövs för en industriell revolution, d.v.s. arbetskraft, råvaror, teknik, kapital, energi och en marknad att sälja varorna till.
Triangelhandel
 |
| Bildkälla SO-rummet |
Handeln med slavar bedrevs framförallt av engelsmännen som hämtade slavarna i Västafrika och fraktade över dem till de europeiska kolonierna i Amerika. Slavhandeln som gick till Amerika brukar kallas triangelhandeln eftersom handelsrutten utgjorde en triangel på kartan.
Jordbruket förändrades.
 |
| Före skiftet bildkälla wikipedia |
 |
| Efter skiftet bildkälla wikipedia |
En viktig orsak till att den industriella revolutionen började i England var att jordbruket förbättrades kraftigt i detta land under 1700-talet. Nu skiftades jorden i många byar. Det innebar att böndernas många små åkerbitar slogs samman så att varje bonde fick en större åker.
Dessutom började många bönder med växelbruk vilket hindrade jorden från att urlakas på näring. De odlade olika grödor olika år på samma mark vilket gav större skördar.
De tekniska uppfinningarna gynnade bönderna.
Många använde en hästdragen såmaskin vilket innebar att fröna placerades i raka led på det djup där de grodde bäst. Man använde även rovor och klöver som foder till djuren vilket innebar att man kunde hålla mer boskap än förr. Det brittiska jordbruket blev nu så effektivt att människor blev arbetslösa och kunde gå till industrin. Förändringarna medförde att jordbruket under 1700-talet blev mycket effektivare.
Befolkningen ökar.
Ökad tillgång på mat och bättre hygien gjorde att befolkningen ökade snabbt i England. Under 1800-talet ökade befolkningen från 9 till 33 miljoner. De som inte behövdes inom jordbruket begav sig till de nya industrierna i städerna. Den stora folkökningen gjorde att det blev en ökad efterfrågan på varor under 1800-talet, vilket gynnade de nya industrierna.
Textilrevolutionen.
Den industriella revolutionen började inom textilindustrin. Tidigare satt kvinnorna i hemmen och spann ull till garn framför spinnrockarna. En del män satt i sina hem och fick garn och vävstolar av förmögna köpmän (så kallade Förläggare). Men när efterfrågan ökade måste tekniken förbättras och det skedde först med vävtekniken. 1733 uppfanns den så kallade Flygande skytteln. En skyttel använder man för att föra tråden genom varpen när man väver tyg. Med den flygande skytteln gick vävningen dubbelt så snabbt som tidigare. Nu försökte man göra spinningen effektivare.
Spinning Jenny.
Spinning Jenny.
 |
| Bildkälla wikipedia |
På 1760-talet uppfann James Hargreave den första spinnmaskinen som fick namnet Spinning Jenny, efter uppfinnarens dotter. Med den kunde man spinna åtta trådar samtidigt. Med de gamla spinnrockarna kunde man bara spinna en tråd åt gången.
Men det tyckte inte spinnarna om. Spinnarna stormade Hargreaves verkstad och slog sönder alla hans maskiner. Men Hargreaves flyttade till en annan stad där han gjorde Spinning Jenny ännu bättre.
Så småningom förbättrades tekniken ytterligare och en del spinnmaskiner kunde spinna över hundra trådar samtidigt. Dessa maskiner drevs först med vattenhjul och senare med ångmaskiner.
De första fabrikerna.
När man började använda maskiner som drevs med vattenkraft uppstod de första fabrikerna. Nu måste arbetarna komma till maskinerna. På 1820-talet kom de första ångmaskindrivna vävmaskinerna. Dessa maskiner innebar att många vävare blev arbetslösa och på vissa ställen hände det att arga arbetslösa vävare slog sönder de nya vävmaskinerna.
Ångmaskinen.
Ångmaskinen var den viktigaste av alla uppfinningar. De första ångmaskinerna var ineffektiva och slukade stora mängder stenkol som bränsle. På 1780-talet lyckades skotten James Watt förbättra en ångmaskin så att den gick att använda i arbete i ett bomullsspinneri. Nu började man använda ångmaskiner för att pumpa upp vatten ur gruvor och i järnverken använde de för att sätta hamrarna i rörelse. Den stora fördelen med ångmaskinen var att man kunde placera den var som helst där det fanns tillgång till bränsle, man inte bunden till floder och vattenfall. Ångmaskinen satte nu fart på den industriella revolutionen.
 |
| Stevensons The Rocket bildkälla Wikipedia |
De första järnvägarna. Bättre kommunikationer
Ett industrisamhälle kräver bra kommunikationer. Råvaror måste fraktas till fabrikerna och de färdiga varorna måste föras ut och säljas. År 1823 byggdes den första järnvägen mellan städerna Stockton och Darlington.
År 1829 anordnades en hastighetstävling mellan olika lokomotiv utanför Liverpool. Fem lok deltog i tävlingen. En av deltagarna diskvalificerades när det visade sig att en häst stod gömd i loket. Slutstriden stod mellan svensken John Ericsons lok ”Novelty” och engelsmannen Stephensons ”The Rocket”. Stephenson segrade och nådde topphastigheten 46 km/tim.
Farligt med tåg.
Många var rädda för de första tågen. En del läkare påstod att man kunde få hjärnskador om man åkte så fort med tåg. För att skydda åskådarna mot hjärnskador som såg de första tågen föreslog en del läkare att man skulle bygga ett plank runt banan.
När vi skulle införa järnvägar i Sverige protesterade en del riksdagsmän mot beslutet. De var rädda att loken skulle tända eld på skogen och stugorna längs banan. Dessutom påstod de att tjuvaktiga personer skulle stjäla järnvägsrälsen under nätterna.
Järn och stenkol.
 |
| Bildkälla SO-rummet |
För att framställa järn gick det åt enorma mängder skog för att få fram träkol som behövdes för att förvandla malmen till smält metall. Nu höll skogarna på att ta slut i England, och stora mängder träkol måste importeras, bland annat från Sverige.
År 1783 lyckades engelsmannen Henry Cort uppfinna Puddelprocessen som innebar att man kunde använda stenkol för att tillverka järn. Det gynnade England, eftersom det finns gott om stenkol i England.
Industriarbetarna.
Den industriella revolutionen gjorde Storbritannien rikt, men det var överklassen och medelklassen som blev rikare. Industriarbetarna hade det eländigt med låga löner och fruktansvärda förhållanden i de första fabrikerna. Oftast fanns det inga skyddsanordningar och det inträffade ofta olyckor.
Det hände också att arbetare fastnade i de remmar som överförde drivkraften till de olika delarna av maskinen, då drogs de in i maskinen och klämdes ihjäl av det roterande maskinhjulet. Arbetstiden var lång, 12-14 timmar. Men det hände att arbetstiden blev sexton eller till och med arton timmar.
Barnarbete.
Lönerna var så låga att alla i en familj måste arbeta, även barn i 8-10 års ålder. Särskilt inom textilindustrin blev det vanligt att små barn arbetade vid spinnmaskinerna. Barnen var omtyckta av arbetsgivarna eftersom de hade lägre löner i förhållande till de vuxna.
Många var upprörda över att barn användes i det hårda arbetet i gruvorna. I de trånga smala gångarna fick de dra vagnar med stenkol. En vanlig syn på städernas gator var sotarpojken med blodiga knän. Sotarpojkarna började arbeta när de var ca 5 år gamla och fortsatte tills de var för stora att klättra inne i skorstenarna.
Arbetsgivaren tvingade barnen att klättra genom de trånga rökkanalerna och de kom fram med blodet strömmande från armar och knän. Sotarmästaren gnuggade då de öppna såren med saltlake för att härda och ge hudförhårdnader, och sedan jagades pojkarna upp i nästa skorsten.
Så småningom ledde kampen mot barnarbete och för kortare arbetstider till resultat. 1833 kom en lag som förbjöd barn under nio år att arbeta i fabriker och barn mellan nio och tretton år fick inte arbeta längre än nio timmar om dagen.
Fördelar och nackdelar med industriella revolutionen
Nackdelar:
Miljöförstöring: mycket avfall och sopor från både industrier och människor i städerna
Dålig arbetsmiljö: farliga maskiner utan skydd = många arbetsolyckor Långa arbetstider: vanlig arbetsdag ofta 14 timmar lång
Barnarbete: tog lång tid innan barnarbetet reglerades
Dåliga rättigheter för arbetarna: förbud mot fackligt arbete och risk för avskedanden, strejker förbjudna.
Urbanisering (fördelar(nackdelar)
Fördelar:
Nya produkter: många som faktiskt underlättade vardagen
Sjukvård, vaccin
Bättre liv: långsamt höjda löner och en stigande levnadsstandard.
Ökad livslängd: bättre liv och minskad barnadödlighet
Ny teknik: Fler och fler uppfinningar/nyheter.
Urbanisering (fördelar och nackdelar?)
Frågor:
Resonera
Den industriella revolutionen gjorde Storbritannien rikt, men det var överklassen och medelklassen som blev rikare. Industriarbetarna hade det eländigt med låga löner och fruktansvärda förhållanden i de första fabrikerna. Oftast fanns det inga skyddsanordningar och det inträffade ofta olyckor.
Det hände också att arbetare fastnade i de remmar som överförde drivkraften till de olika delarna av maskinen, då drogs de in i maskinen och klämdes ihjäl av det roterande maskinhjulet. Arbetstiden var lång, 12-14 timmar. Men det hände att arbetstiden blev sexton eller till och med arton timmar.
Barnarbete.
Lönerna var så låga att alla i en familj måste arbeta, även barn i 8-10 års ålder. Särskilt inom textilindustrin blev det vanligt att små barn arbetade vid spinnmaskinerna. Barnen var omtyckta av arbetsgivarna eftersom de hade lägre löner i förhållande till de vuxna.
Många var upprörda över att barn användes i det hårda arbetet i gruvorna. I de trånga smala gångarna fick de dra vagnar med stenkol. En vanlig syn på städernas gator var sotarpojken med blodiga knän. Sotarpojkarna började arbeta när de var ca 5 år gamla och fortsatte tills de var för stora att klättra inne i skorstenarna.
Arbetsgivaren tvingade barnen att klättra genom de trånga rökkanalerna och de kom fram med blodet strömmande från armar och knän. Sotarmästaren gnuggade då de öppna såren med saltlake för att härda och ge hudförhårdnader, och sedan jagades pojkarna upp i nästa skorsten.
Så småningom ledde kampen mot barnarbete och för kortare arbetstider till resultat. 1833 kom en lag som förbjöd barn under nio år att arbeta i fabriker och barn mellan nio och tretton år fick inte arbeta längre än nio timmar om dagen.
Fördelar och nackdelar med industriella revolutionen
Nackdelar:
Miljöförstöring: mycket avfall och sopor från både industrier och människor i städerna
Dålig arbetsmiljö: farliga maskiner utan skydd = många arbetsolyckor Långa arbetstider: vanlig arbetsdag ofta 14 timmar lång
Barnarbete: tog lång tid innan barnarbetet reglerades
Dåliga rättigheter för arbetarna: förbud mot fackligt arbete och risk för avskedanden, strejker förbjudna.
Urbanisering (fördelar(nackdelar)
Fördelar:
Nya produkter: många som faktiskt underlättade vardagen
Sjukvård, vaccin
Bättre liv: långsamt höjda löner och en stigande levnadsstandard.
Ökad livslängd: bättre liv och minskad barnadödlighet
Ny teknik: Fler och fler uppfinningar/nyheter.
Urbanisering (fördelar och nackdelar?)
Frågor:
1. Förklara uttrycket: industriell revolution.
2. Varför började revolutionen i England?
3. På vilket sätt förändrades jordbruket?
4. Beskriv vad den "Flygande skytteln" var för någonting.
5. Beskriv vad "Spinning Jenny" var för någonting.
6a) Vilka var fördelarna med ångmaskinen. 6b) Fanns det några nackdelar med ångmaskinerna?
7. På vilket utnyttjades barn i arbetet?
8. Vad innebar puddelprocessen?
9. Varför var människor rädda för de första tågen.
10. Förklara begreppet triangelhandel.
Resonera
A. Ge exempel på det du tycker var det mest positiva och mest negativa med industriella revolutionen. Motivera.
B. På vilket sätt påverkas vi av industriella revolutionen idag? Resonera.
B. På vilket sätt påverkas vi av industriella revolutionen idag? Resonera.
Grundläggande begrepp
arbetskraft, kapital, råvaror, triangelhandel, befolkningsökning, urbanisering, uppfinningar
jordbruksmetoder, kolonier
jordbruksmetoder, kolonier
Svåra ord
skifte, tegar, träda, avel, växelbruk, marknad, kolonier, kolonialism, handel, import, export, imperialism, nationalism, urbanisering
industri, fabriker, teknik, textilindustri, arbetsmiljö, masstillverkning, stenkol, stål, ångmaskiner, transporter, spinnmaskin (potatisen till Europa), vaccination, puddelprocessen, kapitalism
vävmaskin, ull, bomull, slaveri, vaccinering, ympning, smittkoppsvaccin, tuberkulos, patent, fackföreningar, socialism, kommunism, liberalism, konservatism
industri, fabriker, teknik, textilindustri, arbetsmiljö, masstillverkning, stenkol, stål, ångmaskiner, transporter, spinnmaskin (potatisen till Europa), vaccination, puddelprocessen, kapitalism
vävmaskin, ull, bomull, slaveri, vaccinering, ympning, smittkoppsvaccin, tuberkulos, patent, fackföreningar, socialism, kommunism, liberalism, konservatism
Nya samhällsklasser - Arbetarklassen och industriägare
Öva mer...
Binogi - filmer
Kahoot
Läroboken
Bildspelsquiz
Begreppsspelet
Förhör varandra
 |
| Bildkälla Consid.se |
