Västrom gick under medan Östrom bestod i ytterligare tusen år
Den västra delen av romarriket var mer utsatt för fientliga angrepp än den östra delen och dukade snart under. Vid slutet av 400-talet hade det
västromerska riket upphört att existera. År 476 avsattes den siste kejsaren Rom, vilket brukar markera slutet på den
antika epoken. Romarriket hade då funnits i nästan 1000 år.
Det östromerska riket, eller det bysantinska riket som det också kallas, skulle bestå i ytterligare tusen år fram till dess att Konstantinopel erövrades 1453 och införlivades i det
osmanska riket (
se karta).
 |
| Bild 9 Bildkälla SO-rummet |
Arvet från romarna
Romarriket har format den europeiska historien i dess grund och haft stort inflytande på det västerländska kulturarvet. Till romarnas stora insatser hör bland annat att de skapade ett genomtänkt rättsväsende som vår västerländska rättsuppfattning grundar sig i. Den romerska kulturen var dessutom stark influerad av den
grekiska, varvid det grekiska kulturarvet till viss del fördes vidare i den romerska kulturen. Det var också inom det romerska imperiets gränser som
kristendomen föddes och så småningom bredde ut sig för att till slut bli romersk statsreligion vid slutet av 300-talet. Kristendomen har därefter satt sin prägel på hela den västerländska civilisationen.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Berätta kortfattat om den romerska republiken. Nämn också några demokratiska inslag som fanns i republiken.
- Julius Caesar nådde stor berömmelse och popularitet under sin livstid, men blev ändå mördad av några medlemmar ur senaten. Varför tror du?
- Vad var den s.k. kejsartiden?
- Hur påverkade slaveriet och slavarbetet den romerska ekonomin?
- Nämn några orsaker till att romarriket gick under.
- Under medeltiden, efter romarrikets undergång, var kyrkan och kristendomen dominerande i Europa. Förklara hur det kan kopplas till romarriket.
- Ge exempel på "arvet från Rom" i dagens samhälle.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Användbara begrepp
Imperium: En stor stat som omfattar flera nationer eller folkslag. Ursprungligen användes begreppet imperium inom romarriket för höga befattningshavares myndighet (maktbefogenheter), men begreppets betydelse kom att förändras med tiden till att istället syfta på rikets maktsfär. Ett imperium skiljer sig från en federation genom att inte erbjuda politisk representation till de områden som ingår. Jämfört med senare tiders nationalstater skiljer sig ett imperium genom att vara mer mångkulturellt. Organiserad strävan att bilda eller upprätthålla ett imperium kallas för imperialism.
Republik: En stat med vald statsledning eller statschef.
Senaten: En beslutande församling. Senaten var den främsta rådsförsamlingen i antikens Rom och hade 300 medlemmar (senatorer). Senaten leddes av två valda konsuler som byttes ut varje år.
Ämbete: Högre tjänst, befattning, yrke med maktbefogenheter inom staten.
Konsul: Titeln på den romerska republikens två likställda högsta ämbetsmän. De hade den högsta verkställande makten i riket. Två konsuler valdes för ett år i taget.
Byråkrati: En struktur och uppsättning regler som skapats för att styra en större organisation.
Administration: Hantering av information för att fatta beslut.
Aristokrati:Det översta och mäktigaste sociala samhällsskiktet (överklass/adel).
Kartago: Huvudstaden i det
feniciska handelsriket i Nordafrika med samma namn som även innefattade flera andra stora städer.
Inbördeskrig: Ett krig i vilket de stridande parterna tillhör samma land eller rike.
Fältherre: En härförare, den högsta militära ledaren för en armé/här på en krigsskådeplats.
Envåldshärskare: En person som utövar full och oinskränkt makt över en stat och dess invånare.
Diktator: En form av envåldshärskare. Ordet diktator härstammar från den romerska republiken där senaten kunde anförtro en av konsulerna oinskränkt makt för en tidsperiod på upp till sex månader, som en nödåtgärd i kristider.
Envälde: Ett
statsskick där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare med absolut (fullständig) makt, t.ex. en
diktatur.
Kejsare: Titeln på den manliga monarken i vissa monarkier (som då brukar kallas kejsardömen). Den kvinnliga motsvarigheten heter kejsarinna, en titel som också bärs av en kejsares hustru. En kejsare anses ha högre rang än en kung. I Europa har titeln framförallt använts för monarkier som hävdar ett arv från det romerska riket. Ordet kejsare kommer av det romerska familjenamnet Caesar och dess mest kände bärare, den romerske diktatorn Gaius Julius Caesar (mördad 44 f.Kr). I klassiskt latin uttalas namnet som "Kajsar". Därifrån kommer det tyska ordet kaiser, det ryska tsar och det svenska kejsare.
Akvedukt: En vattenledning i form av en smal brobyggnad som med gravitationens inverkan genom självfall leder vattnet över hinder i form av dalgångar, vägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för antika städers vattenförsörjning.
Legion: En romersk legion var en självständig militär enhet som i regel bestod av ca 5000 soldater (legionärer). Som mest förekom omkring 30 legioner vid samma tidpunkt.
Provins: Romerska provinser var de områden man styrde över och kontrollerade utanför den italiska halvön. Provinserna styrdes av ståthållare som hade till uppgift att driva in skatt till Rom. Ståthållaren skulle också skriva rapporter till kejsaren. Folket i provinserna var i regel inte romerska medborgare.
Statsreligion: En religion som fått företräde i en stat och där invånarna i regel ges fördelar av att bekänna sig till religionen i fråga.
Konstantinopel: Östromerska rikets huvudstad (nuvarande Istanbul).
