De första städerna - resonera

Se filmen

De första städerna

Resonera

Använd informationen från filmen och det du redan lärt dig om den industriella revolutionen och diskutera vilka ni tycker de viktigaste fördelarna och nackdelarna med städernas framväxt är.

-Förr och nu.

-För individen och för samhället och naturen.

-Fyll i tabellen som hör till uppgiften.

Gemensam diskussion

Vi avslutar med en gemensam diskussion kring detta.

 

"Den nya tiden" - år 1500-1776

Upptäcktsresor och ökad fjärrhandel

Efter de stora geografiska upptäckterna i slutet av 1400-talet och början av 1500-talet ökade den europeiska fjärrhandeln. Spanska skepp korsade Atlanten och nådde Amerika, där spanjorerna erövrade de mäktiga indianrikena i kontinentens inre. Portugiserna öppnade en ny sjöväg till Indien runt Afrika.

Mängder av europeiska skepp seglade nu över världshaven och stora rikedomar fördes på handelsskepp till Europa.

Den amerikanske historikern David Christian skriver i sin bok Berättelsen om allt... (s.239):

"Nya flöden av ekonomiska resurser och information och nya former av vetenskaplig kunskap stimulerade innovationer [uppfinningar], inom jordbruk, gruvdrift, skeppsbyggande och navigation, kanalbyggande och mycket annat. Detta gällde särskilt i Västeuropa. Från 1500-talet och framåt skedde en allt snabbare omfördelning av rikedomar och makt, och efter att ha varit på efterkälken blev Europa och atlantregionen världens nya centrum, navet för de första globala flödena av välstånd, information och makt."

Handeln fick städerna att växa

Under 1500-talet arbetade fortfarande nästan hela Europas befolkning inom jordbruket. Men allteftersom befolkningen ökade flyttade fler in till städerna där de kunde få arbete.

I de stora handelsstäderna samlades rikedomar från när och fjärran. Råvaror och nya handelsvaror skeppades in i de europeiska hamnarna och kolonialmakternas handelsstäder växte sig större i takt med att allt fler handelsskepp korsade haven.

De väst- och ostindiska handelskompanierna

Bildkälla SO-rummet

Att bedriva fjärrhandel till sjöss var en riskfylld verksamhet som kunde ge enorma vinster, men också medföra katastrofala förluster. Under 1600- och 1700-talen blev det därför vanligt att köpmän slöt sig samman och bildade handelsbolag för att fördela kostnader och risker.

De mest kända handelsbolagen var de västindiska och ostindiska kompanierna som uppstod i flera europeiska länder vid den här tiden. Dessa stora handelskompanier hade ofta många fartyg i sin ägo och gjorde långa handelsresor till de västindiska öarna, Indien och Kina.

Bankväsendet växer sig starkare

I samband med reformationen i början av 1500-talet ändrades de medeltida bestämmelserna om förbud för kristna att ta ut ränta på utlånade pengar. Religionen, protestantismen i Nordeuropa, anpassades därmed för att passa ihop med samhällets ekonomiska behov. De nya räntereglerna gjorde det nu lättare att komma över kapital som kunde investeras i handel och affärsverksamhet.

Den växande fjärrhandeln över haven bidrog också till att  köpmännen i Europa kunde öka sina rikedomar. Den ekonomiska verksamheten antog därmed en mera kapitalistisk prägel. Bankirhus knöt nu samman nätet av handelsstäder och lånade ut stora penningsummor till furstarna.

Hemindustrin gav upphov till en bättre arbetsfördelning

Den ökande handeln och de gamla hantverksskråna räckte inte för att tillgodose den växande stadsbefolkningen med varor. Många handelsmän började därför intressera sig för produktion av varor. Överskott av kapital från handeln investerades i material och olika redskap. Redskap och material lånades därefter ut till folk på landsbygden i syfte att framställa varor av olika slag. Dessa arbetare fick sedan betalt av handelsmännen som slutligen sålde de färdiga produkterna i sina butiker i staden.

Detta nya sätt att framställa varor mot lön kom att kallas hemindustri. I samband med hemindustrins framväxt lades också en av grunderna till kapitalismen som längre fram i tiden skulle sätta sin prägel på Europas ekonomi.

Slaveri och triangelhandel

Slaveri och slavhandel har förekommit i alla tider. Under nya tiden fick slaveriet stor spridning i Nord-, Mellan- och Sydamerika där arbetet på bl.a. sockerrörs- och bomullsplantager sköttes av slavar. Från slutet av 1600-talet och under 1700-talet var den europeiska slavhandeln som mest intensiv. Under den här perioden skeppades omkring 50 000 människor årligen över Atlanten till Amerika för att arbeta som slavar.

Triangelhandeln

Handeln med slavar bedrevs framförallt av engelsmännen som hämtade slavarna i Västafrika och fraktade över dem till de europeiska kolonierna i Amerika. Slavhandeln som gick till Amerika brukar kallas triangelhandeln eftersom handelsrutten utgjorde en triangel på kartan.

Fartygen utgick oftast från England där de lastades med krut, gevär, brännvin, tyger och annat. Därefter seglade de till Västafrika där varorna byttes mot infångade slavar som sedan transporterades över Atlanten till kolonierna i Amerika. När skeppen till sist återvände till England var de fullastade med bomull, tobak och socker som hade odlats i kolonierna.

Under 1600- och 1700-talen hamnade de flesta afrikanska slavarna i Brasilien och Västindien. När sedan den industriella revolutionen hade kommit igång och textilindustrins behov av råvaror ökade, blev istället södra USA det vanligaste slutmålet för slavskeppen till följd av det ökade behovet av arbetskraft på bomullsfälten.

Uppgifter och frågor

Varför ökade världshandeln över haven under 1500-talet?

Beskriv kort varför handeln fick städerna att växa.

Varför bildades det stora handelskompanier (som t.ex. Ostindiska kompaniet) i många europeiska länder?

Beskriv hur triangelhandeln fungerade.

Förekommer det slaveri i världen idag? Motivera ditt svar.

Ta reda på:

Vilka länder i Europa hade Västindiska eller Ostindiska handelskompanier?