Historisk händelse - gör ett bildspel

Gör ett bildspel (jobba enskilt).

Välj en av händelserna nedan.

Sammanställ ditt bildspel, använd kloka bilder och följ SO-mallen. 

Välj även lämplig musik till ditt bildspel.

Bildspelet redovisas nästa vecka

Följderna av andra världskriget.

Jaltakonferensen och Tysklands delning, 

Marshallhjälpen, 

Israel - Palestina, 

NATO vs Warszawapakten Kalla kriget, 

Koreakriget, 

Vietnamkriget, 

Pol Pot/Kambodja, 

Kubakrisen, FN, EU, Berlinmuren,

Afrika - koloniernas frigörelse,

Israel, Medborgarrättsrörelsen,

Rosa Parks,

Månlandningen,

Sydafrika - Apartheid

Mordet på Olof Palme

Berlinmurens fall år 1989

Jugoslavienkriget, Balkan

Folkmordet i Rwanda,

Sverige - välfärdslandet, folkhemmet, miljonprogrammet

2000-talet- år 2025

"Nine eleven" och kriget mot terrorismen, 

Arabiska våren, 

Syrien,

Gängkriminalitet

sociala medier

proteströrelser (pride, Me too, BLM, Fridays for future) konspirationsteorier, 

Brexit, 

Corona, 

Ukraina, 

AI, 

Gaza, 

Rymdresor för alla

Filmuppgift - historisk händelse

 

Uppgift:

Gör en kort film om en historisk händelse (max 5 min.)

Tänk på att:

Din historiska karaktär ska presenteras och deltaga i filmen.

Välj en historisk händelse från den epok/tidsperiod som vi har arbetat med.

Sveriges historia år 1719 -1866, grundläggande begrepp

Grundläggande begrepp:

envälde

monarki

privilegier

riksdag/regering/råd

ståndssamhälle

politiska partier(Hattar och Mössor)

upplysningen

export

import

missväxt

skifte

befolkningsökning (freden, vaccinet och potatisen)

industrialisering

folkskola

folkrörelser

emigration

Övriga svåra ord/begrepp

Finns i övningsquizet på Classroom/historia och nedan.

Öva gärna via länken…

Händelser/personer och svåra ord

Stormaktstiden tar slut

-Karl XII dör

Frihetstiden

-Inget kungligt envälde

-Grundlagar

-Hattar och mössor

-Parlamentarism

-Handel över haven

envälde, grundlagar, riksdag, regering (riksråd), efterfrågan, exportera, importera, inkomster, kompani, auktion, politiska partier, parlamentarism,

Upplysningen

-tro på människans förnuft

-vetenskapliga framsteg

-slavhandel trots allt

Begrepp/personer:

vetenskap, Carl von Linne, Eva Ekeblad, Anders Celsius, Christopher Polhem, Carl Wilhelm Scheele

Nytt envälde

-Gustav III

-Bellman

-Lenngren

-franskt mode

-Mordet

-Gustav IV avsätts

Begrepp:

kröning, förmån, revolution, ofrälse, attentat, upplyst, upplysningen, frisinnad, slaveri, manufaktur, textil, industri, konsumtion, censur, tryckfrihet

Stora förändringar

-Ny kungaätt

-Skiftet

-Befolkningsökning

-Konservativa och liberaler

-städerna växer

-Folkskolan

-ångmaskiner och industri

Begrepp:

missväxt, teg, skifte, växelbruk, foderväxter, allmänning, freden, potatisen och vaccinet, arrende, dagsverken, statare, aga, union, självständighet, konservativ, liberla, ståndssamhälle, syndade, pension, nykter, alkoholism, folkrörelser, fackföreningar

Utvandringen

-den stora utvandringen till USA

Begrepp:

emigration, immigration. migration

Övrigt

Eleverna har sammanställt repetitionsuppgifter att öva på, finns på Classroom.

Min historiska person

Fördjupningsuppgift

Om du blir klar med dagens arbetsuppgifter får du möjlighet att använda din fantasi för att arbeta vidare.

Din uppgift är att hitta på en egen historisk person och beskriva hens liv och situation.

Du får använda din fantasi men det du hittar på måste vara historiskt trovärdigt.

-Vem är personen? 

jordägande bonde, torpare, statare, backstugusittare, inhyseshjon, piga eller dräng.

-Hur bor personen?

-Vad har personen för familj?

Du kommer att få ta med dig den här personen framåt i historien när vi fortsätter jobba, så tänk igenom det du skriver.

Klippdocka?

Seriefigur?

Händelsekort

missväxt, krig, sjöresa, sjukdom, eldsvåda…

Revolutionernas tid - likheter och skillnader

Övning

Likheter och skillnader: Ett helhetsgrepp om revolutionernas tid

Det börjar bli dags att avrunda arbetet med revolutionernas tid och då ta ett helhetsgrepp om denna period.

Din uppgift är att försöka strukturera upp kännetecknen för de olika revolutionerna för att särskilja såväl drag där de skiljer sig från varandra och drag som är gemensamma för dem alla tre.

Utgå ifrån modellen nedanför om du känner att det hjälper dig att strukturera upp det hela, annars kan du anteckna på det sätt du tycker blir tydligast. Det finns också en förteckning av begrepp som kan vara användbara.

Uppgiftens delar

Berätta vilka likheter du hittar mellan de tre revolutionerna.

Berätta vilka skillnader du hittar mellan de tre revolutionerna.

Vilka likheter och skillnader som du hittat anser du vara viktigast.

Användbara begrepp till amerikanska revolutionen

världshandel, triangelhandel, export-import, koloni, ekonomi, marknad, råvaror, demokrati, diktatur, republik, monarki, tull, skatt, avgift, parlament, grundlag, författning,

politik, bojkott, missnöje, uppror, revolution, frihetskrig, patriot, nationalist, lojalist, president, regering, slavar, milis, oavhängighetsförklaringen,

kongress, legosoldater, rösträtt, förbundsstat, Pontiacs krig, “The Boston Tea Party”, maktdelning, Upplysningen, filosof, representation,

Användbara begrepp till franska revolutionen

monarki, republik, ståndssamhälle (feodalt samhälle/feodalism, medeltiden), privilegier, adel, präster, “tredje ståndet”(borgare-bönder), tionde, lån, bankrutt, stormakt, världshandel, ekonomi. politik, demokrati, diktatur, missnöje, orättvisor, missväxt, skatt, avgift, dagsverke, aristokrati Upplysningen, filosof

författning, Eden i bollhuset, grundlag, riksdag, parlament, ståndsriksdagen- nationalförsamlingen, uppror, Bastiljen, revolution, reform, maktdelning, allmän värnplikt, “frihet-jämlikhet och broderskap”, jakobiner, rösträtt, “vänster-höger-politik”(revolutionär- liberal-konservativ),

Marseljäsen, Tricoloren, Skräckväldet, giljotin, Mänskliga rättigheter, (Slaget vid Valmy), statskupp, kejsare, Napoleon, Code Napoleon, kontinent, kontinentalblockad, Trafalgar, Waterloo, Wienkongressen, maktbalans

Användbara begrepp till industriella revolutionen

arbetskraft, kapital, råvaror, triangelhandel, befolkningsökning, fabriker, teknik, uppfinningar

jordbruksmetoder, skifte, tegar, träda, avel, växelbruk,

marknad, kolonier, kolonialism, handel, import, export, imperialism, nationalism,

industri, textilindustri, fabrik, arbetsmiljö, masstillverkning, stenkol, stål, urbanisering, ångmaskiner, transporter, potatis, spinnmaskin,

vävmaskin, ull, bomull, slaveri, vaccinering, ympning, smittkoppsvaccin, tuberkulos, patent, fackföreningar, socialism, kommunism, liberalism, konservatism

Antiken - begrepp

Grundläggande begrepp:

socialt liv (jämlikhet/jämställdhet), politik, ekonomi, kultur, kulturarv,

Jägarsamhälle:

jägare, nomad,

Jordbrukssamhälle/högkulturer:

jordbruk, tvåflodslandet, Mesopotamien, kultur, flodkulturer

redskap, kilskrift, Indus, Nilen, Gula floden, Eufrat och Tigris, imperier, by, yrken, högkultur, rike, civilisation, epok, överskott, samhällsklasser

jordbruk, bevattning, specialisering/yrken, handel, skriftspråk, rike, imperier, städer, vetenskap, astronomi, religion, samarbete, samhällsklasser, lagar, hieroglyfer

Svåra ord:

Antiken

aristokrati, tyranni, 

Egypten

mumie, balsamering, farao, papyrus, rättegångar, astronomi, vetenskap, samhällspyramid, hierarki, 

Grekland

stadsstat, Akropolis, polis, samhällspyramid/samhällsklasser, kultur, kulturarv, demokrati, politik, filosofi, idrott, teater, folkförsamling, Hellas, migration, legend, myt, socialt, ekonomi, religion,

Rom

akvedukt, gladiator, kejsare, konsul, republik, senaten, monarki, kejsardöme, rättsväsen

Antikens kändisar:

Kung Kyros, Aischylos, Homeros, Alexander den Store, Sokrates, Caesar, Kleopatra...mfl

Extra/Överkurs:

(ostrakon, dynasti, piktogram, heloter, rättssäkerhet, retorik, plebejer, patricier, arkeologi, kulturarv, privilegier, proletärer, pax romana, röstköp, karavan

Upplysningstiden - uppgift

 

Vi har pratat om hur revolutionerna är en konsekvens av upplysningstidens tankar. Hur menar vi då egentligen?Arbetsuppgift:

1. Se filmklippet om upplysningen, dess tankar/ideer och dess följder:

Klipp 1

2. Resonera  och beskriv samband mellan upplysningstiden och någon eller några av revolutionerna.

Skriv och berätta om de samband du ser mellan Upplysningstidens tankar och revolutionerna. Hur hänger detta ihop? Ge exempel.

Förslag på fler källor att använda:

So-rummet/upplysningstiden

Grundskoleboken/upplysningstiden

Grundkurser

Binogi

Shoah - förintelsen

 

Lägerläkaren Fritz Klein i en massgrav vid befrielsen av Bergen-Belsen i april 1945. bildkälla wikipedia

Film

Frågor

• I början av filmen ser man människor med siffror tatuerade på armarna. Vet du vad det innebar?

• Vad hände under kristallnatten?

• Vad var ”dödshjälps-programmet”?

• Vad var ett ghetto?

• Varför övergav nazisterna att skjuta människor till döds?

• Vad för gas använde man i lägren?

• Vad var Auschwitz-Birkenau?

• Vad kunde man som fånge tvingas att arbeta med i utrotningslägren?

• Vad gjorde de nazistiska läkarna i lägren?

• Vad hände de romer som kom i nazisternas väg under

denna period?

• Vad hände när de allierade soldaterna fann lägren och

avslöjade massmorden?

• Vad betyder ”SHOAH”?

----------

• Hur kunde förintelsen pågå i sådan omfattning utan att den tyska folket sade stopp?

• Hur kunde judehatet växa sig så starkt?

• Tror du att något liknande skulle kunna hända igen?

Varför/varför inte? Hur skulle du agera i så fall?

Axelmakternas uppgång och fall

 

När hände vad?

Facit:

1938: Anschluss

September 1939: Invasionen av Polen

April 1940: Operation Weserübung

Juni 1940: Tyskland besegrar Frankrike

Augusti 1940: Slaget om Storbritannien

Juni 1941: Operation Barbarossa

December 1941: Attacken mot Pearl Harbor

Juni 1942: Slaget vid Midway

Oktober 1942: Slaget vid el-Almein

November 1942: Slaget vid Stalingrad

Juni 1944: Dagen D (landstigning i Norrmandie)

Maj 1945: Segerdagen, Tyskland kapitulerar

Augusti 1945: Atombomberna

Antisemitismens historia

Judehat genom tiderna (sli.se)

Se filmen

bildkälla sli.se

Diskutera följande frågor efter filmen

-Varför blev det sämre för judarna efter Jesus

korsfästelse?

-Varför fick inte kristna låna ut pengar via ränta?

-Vilka rykten har spridits om judarna genom historien?

-Varför är det så svårt ibland att bli av med rykten och fördomar? 

-Hur kan vi tänka för att inte fastna i våra egna fördomar? 

-Hur kan man göra för att inte dras med i och tro på rykten om andra? 

Attack mot synagoga. 

1 december 2017 attackerades en synagoga i Göteborg med brandbomber. 

Läs artiklarna och diskutera frågorna

Aftonbladet

Expressen

Svenska Dagbladet

-Varför får judar fortfarande utstå så mycket hat från omvärlden? 

-Hur påverkar vår historia nutiden? 

-Varför är det viktigt att känna till vår historia?

Triangelhandel

 

"Filmsnutt"-  källa Binogi

Triangelhandeln och slavhandel över Atlanten

De första städerna - resonera

Se filmen

De första städerna

Resonera

Använd informationen från filmen och det du redan lärt dig om den industriella revolutionen och diskutera vilka ni tycker de viktigaste fördelarna och nackdelarna med städernas framväxt är.

-Förr och nu.

-För individen och för samhället och naturen.

-Fyll i tabellen som hör till uppgiften.

Gemensam diskussion

Vi avslutar med en gemensam diskussion kring detta.

 

"Den nya tiden" - år 1500-1776

Upptäcktsresor och ökad fjärrhandel

Efter de stora geografiska upptäckterna i slutet av 1400-talet och början av 1500-talet ökade den europeiska fjärrhandeln. Spanska skepp korsade Atlanten och nådde Amerika, där spanjorerna erövrade de mäktiga indianrikena i kontinentens inre. Portugiserna öppnade en ny sjöväg till Indien runt Afrika.

Mängder av europeiska skepp seglade nu över världshaven och stora rikedomar fördes på handelsskepp till Europa.

Den amerikanske historikern David Christian skriver i sin bok Berättelsen om allt... (s.239):

"Nya flöden av ekonomiska resurser och information och nya former av vetenskaplig kunskap stimulerade innovationer [uppfinningar], inom jordbruk, gruvdrift, skeppsbyggande och navigation, kanalbyggande och mycket annat. Detta gällde särskilt i Västeuropa. Från 1500-talet och framåt skedde en allt snabbare omfördelning av rikedomar och makt, och efter att ha varit på efterkälken blev Europa och atlantregionen världens nya centrum, navet för de första globala flödena av välstånd, information och makt."

Handeln fick städerna att växa

Under 1500-talet arbetade fortfarande nästan hela Europas befolkning inom jordbruket. Men allteftersom befolkningen ökade flyttade fler in till städerna där de kunde få arbete.

I de stora handelsstäderna samlades rikedomar från när och fjärran. Råvaror och nya handelsvaror skeppades in i de europeiska hamnarna och kolonialmakternas handelsstäder växte sig större i takt med att allt fler handelsskepp korsade haven.

De väst- och ostindiska handelskompanierna

Bildkälla SO-rummet

Att bedriva fjärrhandel till sjöss var en riskfylld verksamhet som kunde ge enorma vinster, men också medföra katastrofala förluster. Under 1600- och 1700-talen blev det därför vanligt att köpmän slöt sig samman och bildade handelsbolag för att fördela kostnader och risker.

De mest kända handelsbolagen var de västindiska och ostindiska kompanierna som uppstod i flera europeiska länder vid den här tiden. Dessa stora handelskompanier hade ofta många fartyg i sin ägo och gjorde långa handelsresor till de västindiska öarna, Indien och Kina.

Bankväsendet växer sig starkare

I samband med reformationen i början av 1500-talet ändrades de medeltida bestämmelserna om förbud för kristna att ta ut ränta på utlånade pengar. Religionen, protestantismen i Nordeuropa, anpassades därmed för att passa ihop med samhällets ekonomiska behov. De nya räntereglerna gjorde det nu lättare att komma över kapital som kunde investeras i handel och affärsverksamhet.

Den växande fjärrhandeln över haven bidrog också till att  köpmännen i Europa kunde öka sina rikedomar. Den ekonomiska verksamheten antog därmed en mera kapitalistisk prägel. Bankirhus knöt nu samman nätet av handelsstäder och lånade ut stora penningsummor till furstarna.

Hemindustrin gav upphov till en bättre arbetsfördelning

Den ökande handeln och de gamla hantverksskråna räckte inte för att tillgodose den växande stadsbefolkningen med varor. Många handelsmän började därför intressera sig för produktion av varor. Överskott av kapital från handeln investerades i material och olika redskap. Redskap och material lånades därefter ut till folk på landsbygden i syfte att framställa varor av olika slag. Dessa arbetare fick sedan betalt av handelsmännen som slutligen sålde de färdiga produkterna i sina butiker i staden.

Detta nya sätt att framställa varor mot lön kom att kallas hemindustri. I samband med hemindustrins framväxt lades också en av grunderna till kapitalismen som längre fram i tiden skulle sätta sin prägel på Europas ekonomi.

Slaveri och triangelhandel

Slaveri och slavhandel har förekommit i alla tider. Under nya tiden fick slaveriet stor spridning i Nord-, Mellan- och Sydamerika där arbetet på bl.a. sockerrörs- och bomullsplantager sköttes av slavar. Från slutet av 1600-talet och under 1700-talet var den europeiska slavhandeln som mest intensiv. Under den här perioden skeppades omkring 50 000 människor årligen över Atlanten till Amerika för att arbeta som slavar.

Triangelhandeln

Handeln med slavar bedrevs framförallt av engelsmännen som hämtade slavarna i Västafrika och fraktade över dem till de europeiska kolonierna i Amerika. Slavhandeln som gick till Amerika brukar kallas triangelhandeln eftersom handelsrutten utgjorde en triangel på kartan.

Fartygen utgick oftast från England där de lastades med krut, gevär, brännvin, tyger och annat. Därefter seglade de till Västafrika där varorna byttes mot infångade slavar som sedan transporterades över Atlanten till kolonierna i Amerika. När skeppen till sist återvände till England var de fullastade med bomull, tobak och socker som hade odlats i kolonierna.

Under 1600- och 1700-talen hamnade de flesta afrikanska slavarna i Brasilien och Västindien. När sedan den industriella revolutionen hade kommit igång och textilindustrins behov av råvaror ökade, blev istället södra USA det vanligaste slutmålet för slavskeppen till följd av det ökade behovet av arbetskraft på bomullsfälten.

Uppgifter och frågor

Varför ökade världshandeln över haven under 1500-talet?

Beskriv kort varför handeln fick städerna att växa.

Varför bildades det stora handelskompanier (som t.ex. Ostindiska kompaniet) i många europeiska länder?

Beskriv hur triangelhandeln fungerade.

Förekommer det slaveri i världen idag? Motivera ditt svar.

Ta reda på:

Vilka länder i Europa hade Västindiska eller Ostindiska handelskompanier?

Kolonialismen på 1800talet - orsaker och konsekvenser

Ända sedan 1400talet hade europiska länder tagit kontroll över allt större om råden i andra världsdelar, där europeerna styrde.

De människorna som bott i områdena från början behandlades ofta illa och fick ibland arbeta som slavar åt de nya härskarna. Under 1900talet gjorde invånarna i många kolonier uppror för att bli fria från förtrycket.

Men förtrycket fanns inte bara i kolonierna utan också i många länder, till exempel i USA. Där hade slavarna blivit fria i mitten av 1800talet, men de svarta behandlades fortfarande illa av många vita.

Detta fick i sin tur andra grupper i USA, exempelvis kvinnor och homosexuella, att börja för sina rättigheter. (textkälla Levande historia)

Kolonierna

Det fanns många anledningar till att europeerna ville ha kolonier. Orsakerna kunde vara ekonomiska, militära och politiska . 

Exempelvis

• Från kolonierna kunde europeerna få råvaror som timmer, silver och guld.

• Ett land som hade många kolonier fick respekt. Att ha kolonier var ett sätt att visa makt

• Missionärerna ville göra så många som möjligt kristna, bland annat i södra Afrika.

Afrika styckades i slutet av 1800talet upp av europeiska makter. Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Portugal och Belgien delade upp världsdelen i sig i vad som kallades "kapplöpningen om Afrika". Det tog mindre än femtio år. Efteråt hade de europeiska länderna tillsammans skaffat sig 30 nya kolonier. 110 miljoner afrikaner hade fått europeiska härskare.

I Asien hade britterna tagit över del efter del av det väldiga Indien. Efter ett uppror som britterna slog ned tog Storbritannien över hela landet 1858. År 1876 blev den brittiska drottningen Viktoria kejsarinna över Indien.

Britterna hade många kolonier och de tyckte att Indien var den värdefullaste av allihop. Därför kallade de Indien för "juvelen i kronan".

Ett land som styr över många andra områden och folk har ett imperium. Storbritanniens imperium är det största som har funnits på jorden. På 1920talet var det som störst. Då styrde britterna över en femtedel av jordens befolkning och en fjärdedel av jordens yta.

(textkälla Levande historia)

Paruppgift:

Välj ut en före detta koloni och studera den lite närmare. 

Länk till Afrikas länder...(wikipedia)

Ta reda på:

1. Undersök varför (orsaker) landet/området blev kolonialiserat av europeerna.

2. Undersök vilka konsekvenserna blev för landet att det varit kolonialiserat.

Redovisa 

Redovisa för ett annat par.

Jämför. Vilka intressanta likheter och skillnader kan ni se?

Gemensam avslutning

Vilka råvaror hittar vi i Afrika?

Finns det fler orsaker (än råvaror) till att Afrika blev kolonialiserat?

Kan ni begreppen?

koloni, kolonialism, råvaror, imperium, ekonomi, militär, politik

Amerikanska frihetskriget/revolutionen - konsekvenser på kort och lång sikt

Orsaker till koloniernas frigörelse

Storbritannien hade krigat med Frankrike om vem som skulle ha kolonier i Amerika. 1763 tog man över nästan alla Frankrikes områden i Nordamerika. Dessa krig kostade stora pengar och nu ville Storbritannien att kolonierna skulle var med och dela på kostnaderna för de dyra krigen. Parlamentet i London införde därför en rad nya skatter. Men kolonisterna vägrade betala. De ansåg att skatterna var olagliga då de inte själva fått vara med och besluta om dem.

Konsekvenser

Protesterna ökar och spänningen mellan Storbritannien och kolonisterna mynnar ut i "Boston Tea Party" och att kolonisterna bygger upp en egen arme med stöd av Frankrike. Storbritannien svara med att skicka militärer och kolonierna förklarar sig då självständiga under namnet USA (United States of Amerika) (4juli 1776). Krig bryter snart ut mellan USA och Storbritannien. Frankrike förklarar återigen krig mot Storbritannien. Kriget är ett faktum.

År 1783 skriver de krigströtta länderna på ett fredsavtal i Paris/Versailles. Storbritannien erkänner nu USA som ett självständigt land 

Makten delas i tre delar 1. Kongressen (en riksdag) 2. Högsta Domstolen 3. En president

Många människor var nöjda med det nya fredsavtalet och frigörelsen från Storbritannien men stora grupper var missnöjda.

Missnöjda var lojalisterna och det vanliga folket, kvinnorna, slavarna och indianerna. För dem var situationen oförändrad eller kanske till och med försämrad.

Uppgift:

Konsekvenser på kort sikt...

-Vilka vann och vilka förlorade på det amerikanska frihetskriget på kort sikt? Motivera.

Konsekvenser på lång sikt...

-När ska en koloni eller en annan del av ett land ha rätt att förklara sig självständigt? Vad anser du? Motivera. (exempel Skåne/Norrland/Gotland/Barcelona/Skottland mm.)

-Ta reda på några områden idag som vill bli självständiga och/eller som nyligen blivit det. Varför vill(e) de bli självständiga.

 

Revolutionernas tid - repetition (anpassad)

Här nedanför ser du de grundläggande frågeställningarna och begrepp för arbetet med revolutionernas tid.

De återstående veckorna kommer du att få möjlighet att använda och fördjupa dina kunskaper i historia genom olika typer av övningar och uppgifter.

Repetera idag och förbered dig på att kunna använda de kunskaper du har under de närmaste veckorna. 

Industriella revolutionen

1. Vilka var orsakerna till den industriella revolutionen?

2. Beskriv händelseförloppet.

3 Vilka blev konsekvenserna av revolutionen på lång och kort sikt?

Grundläggande begrepp

kapital, råvaror, triangelhandel, arbetskraft/befolkningsökning, urbanisering, fabriker, 

teknik/uppfinningar, jordbruksmetoder, kolonier, handel,

Grundkurs:

Länk - Grundkurs Industriella revolutionen

Amerikanska revolutionen

1. Vilka var orsakerna till den amerikanska revolutionen?

2. Beskriv händelseförloppet.

3 Vilka blev konsekvenserna av revolutionen på lång och kort sikt?

Grundläggande begrepp

politik, demokrati, kultur, ekonomi, grundlagar, socialt liv, kolonialism, imperialism, maktdelningsprincipen

Grundkurs:

Länk till grundkursen Amerikanska revolutionen

Franska revolutionen

1. Vilka var orsakerna till den franska revolutionen?

2. Beskriv händelseförloppet.

3 Vilka blev konsekvenserna av revolutionen på lång och kort sikt?

Grundläggande begrepp

monarki, republik, kejsardöme, privilegier, ståndssamhälle, ekonomi, politik, demokrati, diktatur, 

Upplysningen, författning, revolution

Grundkurs:

Franska-revolutionen-grundkurs.html

Slavhandel över Atlanten - källövning

 

Försök att använda de källkritiska begreppen

trovärdighet, användbarhet och relevans i ditt resonemang.

KÄLLOR 1-4

Bedömning enligt matris nedan

OS-invigning 2032 - historieanvändning

Bildkälla sok.se

Washington 2032

A. Du ska hjälpa till att arrangera OS-invigningen i Washington 2032.  Hur skulle du använda dig av historien?

Vad skulle du lyfta fram i historien och vad skulle du inte lyfta fram. Varför? Motivera.

Paris 2032

B. Du ska hjälpa till att arrangera OS-invigningen i Paris 2032. Hur skulle du använda dig av historien?

Vad skulle du lyfta fram i historien och vad skulle du inte lyfta fram? Varför? Motivera.

OS-invigningen i London 2012 - historieanvändning

Youtube ca 28min

Uppgift: Resonera om orsakerna till att arrangörerna av OS valde att använda industrialiseringen för att visa upp en bild av Storbritannien.

Antiken - lektionsplanering

Bildkälla SO-rummet

Intro - Vad vet vi idag? (...och tidslinje)

Vilken betydelse har antiken för oss idag? Resonera (entry/exit)

Från jägare till jordbrukare  (History of the World/sli.se)

Flodkulturer - Tvåflodslandet - Mesopotamien

Antiken - begrepp

De första städerna - resonera.

Kung Kyros textcylinder

Egypten - floden och städerna

Mumier - (stencil)

Nefertiti - drottning av Egypten, källövning

Det antika Grekland - Grundkurs

Demokrati - jämför dåtid/nutid (EPA)

Idrott - Olympiska spel/filmen  -  jämför (EPA)

Athen vs Sparta

Den antika reklambyrån

Antika olympiska spelen (stencil och film och venndiagram)

Hur vet vi något om antikens händelser? s38

Romarriket - Grundkurs

Colosseum

Versus

Julius Caesars testamente

Ett soldatbrev berättar

Pompeij, del 1

Pompeij, del 2

Repetera i grupp - grundläggande frågeställningar och begrepp

Viktiga spår efter antiken

Filosofen Seneca - underhållningsvåld

Antiken - en fördjupningsuppgift

Vilken betydelse har antiken för oss idag? - resonera/prov/exitticket