tisdag 16 mars 2021

Revolutionernas tid - repetition (anpassad)


Här nedanför ser du de grundläggande frågeställningarna och begrepp för arbetet med revolutionernas tid.

De återstående veckorna kommer du att få möjlighet att använda och fördjupa dina kunskaper i historia genom olika typer av övningar och uppgifter.

Repetera idag och förbered dig på att kunna använda de kunskaper du har under de närmaste veckorna. 


Industriella revolutionen

1. Vilka var orsakerna till den industriella revolutionen?

2. Beskriv händelseförloppet.

3 Vilka blev konsekvenserna av revolutionen på lång och kort sikt?


Grundläggande begrepp

kapital, råvaror, triangelhandel, arbetskraft/befolkningsökning, urbanisering, fabriker, 

teknik/uppfinningar, jordbruksmetoder, kolonier, handel,

Grundkurs:

Länk - Grundkurs Industriella revolutionen


Amerikanska revolutionen

1. Vilka var orsakerna till den amerikanska revolutionen?

2. Beskriv händelseförloppet.

3 Vilka blev konsekvenserna av revolutionen på lång och kort sikt?

Grundläggande begrepp

politik, demokrati, kultur, ekonomi, grundlagar, socialt liv, kolonialism, imperialism, maktdelningsprincipen

Grundkurs:

Länk till grundkursen Amerikanska revolutionen


Franska revolutionen

1. Vilka var orsakerna till den franska revolutionen?

2. Beskriv händelseförloppet.

3 Vilka blev konsekvenserna av revolutionen på lång och kort sikt?


Grundläggande begrepp

monarki, republik, kejsardöme, privilegier, ståndssamhälle, ekonomi, politik, demokrati, diktatur, 

Upplysningen, författning, revolution

Grundkurs:

måndag 15 mars 2021

Slavhandel över Atlanten - källövning

 


Försök att använda de källkritiska begreppen
trovärdighetanvändbarhet och relevans i ditt resonemang.



KÄLLOR 1-4










Bedömning enligt matris nedan









fredag 12 mars 2021

OS-invigning 2032 - historieanvändning

Bildkälla sok.se



Washington 2032

A. Du ska hjälpa till att arrangera OS-invigningen i Washington 2032.  Hur skulle du använda dig av historien?

Vad skulle du lyfta fram i historien och vad skulle du inte lyfta fram. Varför? Motivera.



Paris 2032

B. Du ska hjälpa till att arrangera OS-invigningen i Paris 2032. Hur skulle du använda dig av historien?

Vad skulle du lyfta fram i historien och vad skulle du inte lyfta fram? Varför? Motivera.



torsdag 11 mars 2021

OS-invigningen i London 2012 - historieanvändning





Youtube ca 28min


Uppgift: Resonera om orsakerna till att arrangörerna av OS valde att använda industrialiseringen för att visa upp en bild av Storbritannien.




onsdag 3 mars 2021

Antiken - lektionsplanering

Bildkälla SO-rummet

Intro - Vad vet vi idag? (...och tidslinje)


Vilken betydelse har antiken för oss idag? Resonera (entry/exit)

Från jägare till jordbrukare  (History of the World/sli.se)

Flodkulturer - Tvåflodslandet - Mesopotamien

Antiken - begrepp

De första städerna - resonera.

Kung Kyros textcylinder

Egypten - floden och städerna

Mumier - (stencil)

Nefertiti - drottning av Egypten, källövning


Det antika Grekland - Grundkurs

Demokrati - jämför dåtid/nutid (EPA)

Idrott - Olympiska spel/filmen  -  jämför (EPA)

Athen vs Sparta

Den antika reklambyrån

Antika olympiska spelen (stencil och film och venndiagram)

Hur vet vi något om antikens händelser? s38


Romarriket - Grundkurs

Colosseum

Versus

Julius Caesars testamente

Ett soldatbrev berättar

Pompeij, del 1

Pompeij, del 2

Repetera i grupp - grundläggande frågeställningar och begrepp


Viktiga spår efter antiken

Filosofen Seneca - underhållningsvåld

Antiken - en fördjupningsuppgift


Vilken betydelse har antiken för oss idag? - resonera/prov/exitticket


Revolutionernas tid - lektionsplanering

Intro - Vad vet vi idag?

Den nya tiden 1500-1776


Industriella revolutionen - grundkurs

Den industriella revolutionen - film 16 min.

Den industriella revolutionen - resonera

Livet i gruvorna - resonera

Barnarbete idag - resonera

Industrin förändrar världen - resonera

Ett stort steg för mänskligheten - resonera

Enkel avstämning i formulär


Amerikanska revolutionen - grundkurs

Maktdelningsprincipen - Vem sa vad? Och varför?

Mount Rushmore och Crazy Horse

Barack Obama om amerikanska revolutionen - resonera

Triangelhandeln - gör uppgift - resonera

Slaveri - film (Nationen)

Vad kostar ett människoliv?

Modernt slaveri

Slavhandel över Atlanten - källövning

När ska en koloni eller en annan del av ett land ha rätt att förklara sig självständigt

Capitolium - gör uppgift

Enkel avstämning i formulär


Franska revolutionen grundkurs

Klagoskrifter - Vem sa vad?

Varför har vi behov av Voltaire? - källövning

Upplysningstidens "influencers"/filosofer - Vem sa vad?/rangordna

Franska revolutionen - för och emot (källor BÄTT)

Nationalismen föds i Frankrike?! Gör en uppgift

Enkel avstämning i formulär


Vilka samhällsgrupper vann och vilka förlorade på  revolutionerna?

Repetera i grupp - grundläggande frågeställningar och begrepp

Upplysningen och revolutionerna


Revolutionerna i serieformat

Revolutionerna del 1, jämföra i grupp/Venndiagram

Revolutionerna del 2, jämföra enskilt

OS-invigningen i London - historieanvändning

OS-invigning 2032

Revolutionernas betydelse för oss idag?

Avstämning - begrepp/orsaker/konsekvenser och jämförelse


Utvandringen - film sli.se

Edvard? Var bosatte sig de svenska utvandrarna?

Vems är historien?

(Den vita pesten - källövning)


Formativ bedömning


Norden under kalla kriget

Norge

Tid: Mars 1948

Förutsättningar: Det är kalla krigets dagar! Det visade sig vid denna tiden omöjligt att undvika en uppdelning av världen i två maktblock - Sovjetunionen och Västmakterna 


Utrikesminister Halvard Lange läser upp!

Norges regering (ni), har under de första efterkrigsåren drivit vad man kallar "brobyggningspolitikk". Man ville försöka utjämna motsättningarna mellan öst och väst. Men på hösten 1947 hade Norges utrikesminister Halvard Lange börjat tvivla på att motsättningarna lät sig utjämnas.

I februari 1948 sker Pragkuppen, kommunisterna tar helt över och utrikesministern Masaryk, en gammal vän till Lange, dör under omständigheter som liknade mord!

Samtidigt så får Finlands president ett brev av Stalin, uti vilket Stalin föreslår att de båda skulle ingå ett försvarsavtal. (Stalin hade tidigare gjort liknande i Ungern och Rumänien)

I mars får norska utrikesdepartementet uppgifter som tydde på att man kunde vänta en liknande rysk framstöt mot Norge.

Sverige visar intresse att ingå i ett skandinaviskt neutralt försvarsförbund tillsammans med er (Norge) och Danmark.

Skall ni sluta fördrag med Sovjet?

Diskutera!

Låt alla komma till tals.

Skriv ned hur Er diskussion gick



Sverige

Tid: 1945 och framåt 1948/49

Förutsättningar: 

-Sverige har en socialdemokratisk regering med Östen Uden som utrikesminister.

-Det är kalla krigets dagar!

-Det visade sig vid den här tiden omöjligt att undvika en uppdelning av världen i två maktblock med Sovjet och västmakterna på var sin sida.


Östen Uden läser upp

Sveriges regering, (Ni) har problem att föra en neutral politik. Hur skall vi reagera om något av våra nordiska grannländer angrips av en stormakt? Kunde vi sitta passivt och titta på då, som neutraliteten föreskrev? Skulle det inte innebära en avgörande försämring av vårt läge att få en stormakt inpå vår gräns, där vi förut haft en vänskaplig granne?

Så vill vi inte ha det, men kanske är det bästa att redan i förväg säga att vi inte kommer att förbli passiva om något skulle hända?!

Då finns chansen att stormakten drar sig för att göra ett angrepp, då det inte bara blir frågan om "bara" en småstat.

Vad gör Norge? Kanske är de på "glid" västerut och då dras vi, Sverige, in i Väst-Öst konflikterna ännu mer!

Kanske skulle det vara lättare att upprätthålla neutralitetspolitik om hela Skandinavien var neutralt?

Vi kan möjligtvis prata om ett skandinaviskt försvarsförbund med Norge och Danmark?

Sovjet?

NATO?


Diskutera.

Låt alla komma till tals.

Skriv ned hur diskussionen gick


Danmark

Tid: 1948-49

Förutsättning: Det är kalla krigets dagar.

Det visar sig att det är omöjligt att undvika en delning av världen i två maktblock med Sovjetunionen och Västmakterna på var sin sida.


Danmarks utrikesminister läser upp!

Danmark, (Ni) gick ur andra världskriget som medlemmar av den segrande koalitionen mellan Sovjetunionen och Västmakterna. Nu i kalla krigets dagar är det starkt misstroende mellan dessa. Vad ska vi göra här i Danmark?

Ska vi närma oss Sovjet eller Västmakterna, eller bli neutrala?

Vad tycker Norge och Sverige om det? Är de för eller mot och i så fall varför?

Kanske är det bäst att sluta ett fördrag med Sovjet, de är ju mäktiga och ligger inte så långt härifrån?

Men, vad säger västmakterna då, och vad kommer Sverige och Norge att tycka?

Om vi går med i NATO hur reagerar Sovjet då?

Diskutera!

Låt alla komma till tals.

Skriv ned hur diskussionen gick.



Finland

Tid. februari - mars 1948

Förutsättningar:

-Kalla kriget råder!

- Det visade sig vid denna tiden omöjligt att undvika en uppdelning av världen i två maktblock med Sovjet och Västmakterna på varsin sida.


Finlands president Paasikivi läser upp!

Den 23 februari 1948 får Finlands president, Paasikivi,  jag, ett brev från Stalin. Stalin föreslår i detta brev att Sovjetunionen och Finland skall ingå i ett försvarsavtal av den typ som ryssarna något tidigare ingått med Rumänien och Ungern. (Dessa avtal var hårda, vi måste försöka undvika dem!)

Paasikivi och regeringen (alltså ni) måste svara på Stalins brev, men vad skall ni svara?

Paasikivi har tidigare hävdat att ryssarnas intresse för Finland berodde på att de ville ha säkerhet för att inget hot skulle komma från Finland som ju ligger nära ryska centra som Leningrad (dagens St Petersburg) och Murmansk.

Ni måste nu tillsammans fatta ett smart beslut!

Ni vill inte att ryssarna ska erövra Finland eller göra det till ett kommunistiskt styrt land. Men ni kan å andra sidan inte vara för tuffa i förhandlingarna mot den mäktige grannen i öster, Sovjet.

Stalins brev kom för övrigt samtidigt som kommunisterna grep makten i Tjeckoslovakien.

Dessutom så började kommunisterna bli stora i Finland, (ca 20%) och det var snart val. Ni måste fatta beslut innan valet, för att vara säkra på att inte kommunisterna i Finland kan få chans att förhandla med Sovjet.

Diskutera

Låt alla komma till tals

Skriv ned hur diskussionen gick


------------------------------------

Vad lärde vi oss?

- Det är svårt att fatta politiska beslut!

- Hur insatta var de som tog dessa beslut? (Kan man ta reda på det?)

-Gjorde de nordiska regeringarna rätt beslut? (Man tog faktiskt tre olika beslut i fyra olika länder)


Alternativ

1. Man tog bästa möjliga beslut i alla länderna!?

2. "Det spelar ingen roll vilka beslut man tog"

...för i själva verket så bestämde andra

...utvecklingen har sin egen gång

...alla tog fel. Det kalla kriget var i själva verket inget hot. Det blev ju inget krig i Norden i alla fall...



Uppgiftside - källa: Håkan Ekman (En eminent so-lärare!)


Historisk händelse - gör ett bildspel

Gör ett bildspel (jobba enskilt). Välj en av händelserna nedan. Sammanställ ditt bildspel, använd kloka bilder och följ SO-mallen.  Välj äve...