måndag 26 augusti 2013

På västfronten intet nytt


Av Erich Maria Remarque

"På västfronten intet nytt" (1929) handlar om första världskriget. 

Paul Bäumer, bokens jag, har uppmanad av sin klassföreståndare lämnat gymnasiet för
att tillsammans med sina klasskamrater anmäla sig som frivillig till kriget. 
Det långa skyttegravskriget vid västfronten kräver varje dag stora offer trots att det i nyhetsförmedlingen heter"intet nytt" eftersom inga avgörande slag inträffar.
Vid ett stridstillfälle hamnar Paul Bäumer i en kratergrop. Ovanför honom pågår soldaternas strid.


(kap 9 s 178)
Jag ligger hopkrupen i en stor krater, med benen i vatten ända upp till magen. När angreppet sätts in, skall jag åka ned i vattnet, så långt jag kan utan att kvävas, med ansiktet i leran. Jag måste låtsas vara död.
Plötsligt hör jag, hur elden flyttas tillbaka. Ögonblickligen rutschar jag ned i vattnet med hjälmen på nacken och munnen så pass högt, att jag nätt och jämnt kan andas.
Sedan ligger jag orörlig —ty någonstans klirrar något, klampande, dova steg komma närmare och närmare—alla nerver drar sig samman. Det klirrar förbi mig, den första vågen har gått förbi.
Jag har bara haft den enda söndersprängande tanken: Vad tänker du göra, om någon hoppar ned i din krater?

Nu drar jag raskt ut den lilla dolken, griper ett fast tag om den och döljer den med han­den i gyttjan. Jag skall ögonblickligen hugga till, om någon hoppar ned här, hamrar det i min hjärna, genast stöta till i strupen, så att han inte kan skrika, det går inte på något annat sätt, han kommer att vara lika förskräckt som jag och av ren rädsla kommer vi att överfalla varandra. Då måste jag vara den förste.

Nu skjuter våra batterier. De anfaller.

En krevad dånar till alldeles i närheten av mig. Det gör mig vanvettigt vild, det fattas bara också, att jag skall bli träffad av ett skott från de våra; jag svär och gräver mig ned i gyttjan. Jag får ett anfall av raseri, till slut kan jag endast stöna och bedja.
Ljudet av exploderande handgranater når mitt öra. Om de våra gör en motstöt, blir jag befriad. Jag pressar huvudet mot jorden och hör det dova dundrandet som från avlägsna gruvexplosioner - jag lyssnar till oväsendet där uppe.

s179
Kulsprutorna knarrar. Jag vet att våra taggtrådshinder är håll­fasta och nästan oskadade; delvis är de laddade med starkström. Gevärselden tilltar. De kommer inte i genom, de måste gå tillbaka. 

Jag sjunker åter ihop, spänd till det yttersta. Klapprandet, smy­gandet och klirrandet blir åter hörbart. Ett enstaka gällt skrik då och då. De blir beskjutna, angreppet har slagits tillbaka.

Det har blivit ännu litet ljusare. Steg hastar förbi mig. De första. Förbi. Åter nya. Kulsprutornas knattrande blir till en oavbruten kedja. 
Just som jag tänker vända på mig litet, bullrar det till, och med ett tungt klafsande faller en kropp ned i min krater, rutschar utför, ligger på mig ...

Jag tänker ingenting, fattar inget beslut —jag stöter rasande till och känner endast, hur kroppen rycker till, blir mjuk och sedan sjunker ihop. Min hand är klibbig och våt, när jag drar den tillbaka.
Den andre rosslar. Det tycks mig, som om han vrålade, varje an­detag är som ett skrik, ett dån —men det är bara mina pulsar, som slår så hårt. Jag måste hålla för hans mun, stoppa lera i den, sticka till ännu en gång, han förråder mig; men jag har kommit för mycket till besinning och plötsligt blivit så svag, att jag inte längre kan lyfta
handen.

Så kryper jag bort i det avlägsnaste hörnet och stannar där, med ögonen stelt riktade mot honom, kniven i handen, färdig att rusa på honom igen om han rör sig - men han kommer inte att göra det, det hör jag redan på hans rosslande.

Jag kan otydligt urskilja honom. Jag har endast en önskan, att komma härifrån. Om det inte sker snart blir det för ljust: redan nu är det svårt. Men då jag försöker höja huvudet över kraterkanten, inser jag genast att det är omöjligt. Kulspruteelden bestryker området så intensivt att jag skulle bli som ett såll innan jag ens hunnit ta ett språng.

Jag gör ett försök med hjälmen, som jag höjer en bit ovanför kanten för att föreställa hur långt skotten går. På ett ögonblick så har en kula slagit den ur handen på mig. Elden ligger alltså mycket flackt över terrängen. Jag är inte på tillräckligt långt avstånd från de fientliga ställningarna för att inte prickskyttarna genast skall ta korn på mig om jag försöker krypa därifrån.

Det blir ljusare. Jag väntar i spänning på ett angrepp från de våra. Jag pressar samman händerna så att knogarna vitnar och ber att elden måste upphöra och mina kamrater komma.

Minut efter minut rinner bort. Jag vågar inte längre se på den mörka gestalten i kratern. Ansträngt ser jag förbi och väntar, väntar. Projektilerna väser, de bildar ett stålnät, det tar aldrig slut, det tar aldrig slut.

Då får jag syn på min blodiga hand och överfalles  av ett illamående. Jag river upp en jordkoka och skrubbar huden med den. Nu är handen åtminstone smutsig, och man ser inte blodet längre.
Elden minskar inte. Från båda sidorna är den nu lika stark. De våra har tydligen för länge sedan givit mig förlorad.


s181
Det är grå, tidig gryning. Rosslandet fortfar. Jag håller för öronen, men tar snart bort fingrarna igen, därför att jag i så fall inte kan höra det andra heller. 
Gestalten mittemot mig rör på sig. Jag far samman och ser ovill­korligen dit. Jag kan inte flytta blicken, den är som fastklistrad. En man med ett par små mustascher ligger där, huvudet har fallit åt si­dan, armen är böjd till hälften, huvudet vilar utmattat på den.
Den andra handen ligger på bröstet, den är blodig. Han är död, säger jag mig, han måste vara död, han känner ingenting längre; —det som rosslar där borta är bara hans kropp. Men huvudet försöker resa sig, stönandet blir för ett ögonblick starkare, sedan sjunker pannan åter ned mot armen. 

Mannen är inte död, han dör, men han är inte död. 

Jag kryper framåt, gör halt, stöder mig på händerna, hasar ett stycke till, väntar - vidare, en hemsk väg på tre meter, en lång, fruktansvärd väg. Slutligen är jag framme vid honom.
Då slår han upp ögonen. Han tycks inte ha hört mig och ser på mig med ett uttryck av förfärlig skräck. 

Kroppen ligger stilla, men i hans ögon kommer en sådan oerhörd rädsla, att jag för ett ögon­blick tror, att de kunde ha kraft att dra med sig kroppen. Hundra­tals kilometer med ett enda ryck. Kroppen ligger stilla, fullkomligt stilla inget ljud hörs, rosslandet har tystnat, allt liv är samlat i ögonen till en obeskrivlig ansträngning att undfly, till en förskräcklig fasa för döden, för mig.

Jag darrar i alla leder och faller ned på armbågarna. —Nej, nej, viskar jag.
Ögonen följer mig. Jag är ur stånd att göra en enda rörelse, så länge de ser på mig.
Då faller hans hand långsamt ned från bröstet, bara en liten bit, den sjunker endast några centimeter, men denna rörelse befriar mig frän ögonens våld. Jag böjer mig fram, skakar på huvudet och viskar: - Nej, nej, nej - jag lyfter ena handen, jag måste visa honom, att jag vill hjälpa honom, och stryker honom över pannan.
Ögonen rycker till, när handen rör vid huden, men nu förlorar de sin stelhet, ögonlocken sjunker djupare, spänningen ger efter.

Jag knäpper upp hans krage och lägger huvudet bekvämare till rät­ta.

Munnen är halvöppen, den försöker forma ord. Läpparna är tor­ra. Min fältflaska har jag inte tagit med mig. Men det finns vatten i gyttjan nere på bottnen av kratern. Jag klättrar dit, tar fram min näsduk, brer ut den, trycker ned den och öser med handen upp det gula vattnet, som sipprar igenom.

Han sörplar i sig det. Jag hämtar nytt. Sedan knäpper jag upp hans vapenrock för att förbinda honom, om det går. Jag måste i varje fall försöka göra det, så att de där borta, om jag tas till fånga, kan se, att jag velat hjälpa honom, och inte skjuta mig. 
Han gör några avvärjande rörelser, men handen är kraftlös. Skjortan är hopklibbad och går inte att dra åt sidan, den är knäppt baktill. Då återstår mig ingenting annat än att skära upp den.

Jag letar efter kniven och hittar den. Men när jag skall till att
skära sönder skjortan, öppnas ögonen ännu en gång och åter är de fyllda av det där skriket och det vansinniga uttrycket, så att jag måste hålla för dem, sluta dem och viska:

- Jag vill hjälpa dig, kamrat, camerade, camerade, camerade..., ständigt samma ord, för att han ska förstå.

Tre hugg är det. Mina förband täcker dem, blodet sipprar fram under dem, jag trycker dem hårdare mot såren, då stönar han.
Det är allt vad jag kan göra. Nu måste vi vänta,vänta.

Dessa timmar. 
Rosslandet börjar åter ... Hur långsamt dör inte en människa. Ty jag förstår: det går inte att rädda honom. Jag har visserligen försökt intala mig det, men vid middagstiden har denna undanflykt smulats sönder, skjutits i bitar av hans stönanden Om jag inte hade förlorat min revolver under krypandet i natt, skulle jag ha skjutit honom. Sticka ned honom kan jag inte.

Vid middagstiden befinner jag mig på gränsen till vansinne. Hungern sliter i mig, jag håller nästan på att brista i gråt över att jag vill äta nu men jag kan inte kämpa emot. 

Det är den första människa, jag dödat med mina egna händer som jag kunnat se på nära håll, vars död är mitt verk. Kat och Kropp och Muller har redan varit ute för samma sak de har sett, att de träffat en annan. För många är det likadant, när det kommer till handgemäng händer det ofta...

Men för varje andetag han tar, blottas mitt hjärta. Denne döende behärskar timmarna, han har en osynlig kniv, med vilken han sticker mig: tiden och mina tankar.

Jag skulle vilja ge mycket för att han finge leva. Det är outhärdligt att ligga där och vara tvungen att se och höra honom.
Klockan tre på eftermiddagen är han död.






1Vad händer i kratern. återberätta med egna ord (max 200ord)
2 Vilka rader berörde dig starkast. Motivera (max 200ord) 

Diskussion
3.  På västfronten intet nytt brukar hyllas som en viktig antikrigsroman. Nationalsocialisterna uppskattade inte boken, utan lät demonstrativt bränna den under de landsomfattande bokbålen i Tyskland 1933. (källa Wikipedia)

Varför anses romanen vara en antikrigsroman och varför brände nazisterna boken på bokbål 1933? 


torsdag 22 augusti 2013

Första världskriget - grundkurs






Skotten i Sarajevo som de skildrades i den franska dagstidningen Le Petit Journal Foto:AOP



Det var många som jublade när första världskriget bröt ut. Äntligen skulle man få besegra gamla fiender. Dessutom trodde många att det skulle bli ett kort krig. Men kriget skulle vara i fyra år och i genomsnitt stupade 4 soldater i minuten under dessa år.


Det var många som jublade när första världskriget kriget bröt ut...  Här ser vi tyska soldater på äg mot fronten 1914 bild AP




Krigets orsaker  (se även ne.se, so-rummet och lämpliga youtube-filmer)

1914 hade det varit fred i Europa i mer än 40 år och fredsrörelsen hade vuxit sig stark. Socialistpartier i hela Europa arbetade för varaktig fred och Alfred Nobel hade instiftat ett fredspris. Framtiden såg ljus ut för Europa.

-Fransk revansch (revanschlust)
Trots att framtiden tycktes ljus i Europa så fanns det många motsättningar i Europa som skulle leda fram till ett storkrig. Frankrike hade förlorat Elsass och Lothringen i ett krig 1870 -1871 mot Tyskland. Frankrike ville ha revansch.

- Imperialism är en strävan hos vissa stater eller nationer att bilda imperier som omfattar områden av främmande folkslag och nationer. Termen började användas i slutet av 1800-talet om främst europeiska nationers strävan att bygga upp koloniala imperier.

-Storbritannien känner sig hotat
Storbritannien började känna sig hotat av Tyskland. Tyskland hade byggt upp en arme som var tolvgånger större än Storbritannien.  Dessutom hade Tyskland byggt upp en stor flotta med slagskepp och u-båtar. Den tyske kejsaren Wilhelm den II sa ”Vi vill ha en plats i solen” Vår framtid ligger på haven”. Storbritannien kände att deras kolonier runtom i världen var hotade.

-Kolonialism




-Industrialism och kolonialism 
Industrialism och kolonialism bidrog starkt till att öka känslan av nationell konkurrens mellan Europas stormakter. Det handlade dels om att ingen ville hamna på efterkälken i den industriella utvecklingen, men konkurrensen gällde även vilka länder som hade flest och bäst (mest naturresursrika) kolonier. Den industriella revolutionen hade dessutom skapat en bredare och större medelklass som hade råd att konsumera. Detta krävde i sin tur naturresurser som fanns att hämta i kolonierna. Under senare delen av 1800-talet var i stort sett hela världen uppdelad mellan olika kolonialmakter. De europeiska kolonialmakterna, bland annat Storbritannien, Frankrike och Belgien utnyttjade sina kolonier till bristningsgränsen. Ingen kolonialmakt var villig att dela med sig av sina landområden till det nybildade tyska kejsardömet (Tyskland) som grundades 1871. Tyskland hade därför få kolonier, men ville ha fler.

-Ekonomisk konkurrens
Ekonomisk konkurrens mellan Tyskland och Storbritannien var också en orsak till konflikt mellan länderna. Tysklands industri utvecklades kraftigt fram till 1900talets början och när Tyskland ville börja exportera sina varor kände sig Storbritannien hotat.

-Nationalism
De nationalistiska ideerna i östra Europa hotade också freden. Söder om det stora riket Österrike-Ungern fanns landet Serbien. Serberna ansåg att provinsen Bosnien  som nu tillhörde Österrike-Ungern skulle förenas med staten Serbien. I Bosnien fanns många serber men även andra folkslag.

-Stormaktsblock/allianser
Nu hade stormakterna delat upp sig i två block som stod emot varandra i utrikespolitiken. 
Centralmakterna (eller Trippelalliansen) bestod av Tyskland, Österrike-Ungern och Italien.
Trippelententen bestod av Frankrike, Storbritannien och Ryssland.
Alla förstod att det snart skulle bli krig. Nu kunde ingen av dessa länder starta ett krig utan att övriga länder drogs med. Även en mindre konflikt kunde enkelt leda till att alla länder drogs med i ett storkrig.



-Skottet i Sarajevo
Den 28 juni 1914 mördades den österrikiske tronföljaren Frans Ferdinand och hans hustru när de besökte staden Sarajevo i provinsen Bosnien. Skotten avlossades av studenten Gavrilo Princip från Serbien.
Han tillhörde organisationen ”Svarta handen” som ville frigöra Bosnien från Österrike-Ungern. När Serbiens regering vägrade att låta österrikare komma in i landet och ordna rättegång mot dem som låg bakom mordet svarade Österrike med att förklara krig mot Serbien.

Bild Camerapress/IBL
Första världskriget.
 Denna klassiska reportagebild har traditionellt uppgivits visa gripandet av attentatsmannen i Sarajevo, studenten Gavrilo Princip. Den gripne på bilden är emellertid med all sannolikhet en annan av de sammansvurna. Princip var minderårig och kunde därför endast dömas till fängelse. Han dog 1918 av tuberkulos i Theresienstadt. Den lavin han satt igång hade då redan förintat det gamla Europa.


Tronföljarparets bil



Ryssland mobiliserar
Eftersom Ryssland lovat att hjälpa Serbien mot Österrike-Ungern så började ryssarna mobilisera sina armeer. Krigets maskineri hade startat. De stater som var med i de två stormaktsblocken var nu tvungna att hjälpa sina allierade.
”Den svarta veckan” var ett faktum. Veckan mellan den  28juli till den 3 augusti förklarade alla stormakterna krig med varandra. ”Nu släcks ljusen i Europa” sa den brittiske utrikesministern när ett storkrig var ett faktum.

Västfronten
Tyskarnas plan var att snabbt slå till mot Frankrike i väst för att sedan angripa Ryssland i öster. (Schlieffenplanen) Den franska armen skulle krossas på sex veckor. Tysklands kejsare sa till sina soldater; ”Ni kommer att vara hemma innan löven fallit av träden”.
Planen misslyckades när ett ryskt angrepp kom fortare än väntat. Tyskarna blev tvungna att flytta över en del trupper till östfronten och fransmännen kunde då stoppa tyskarna vid floden Marne utanför Paris.

Skyttegravskrig
Bild SO-rummet.se
Skyttegravskrig på västfronten


Fronten låstes fast i ett nästan stillastående skyttegravskrig. Från engelska kanalen till schweiziska gränsen gick en obruten linje av två parallella skyttegravar. Mellan skyttegravarna låg en sönder skjuten öde landremsa som kallades för ”ingen mans land” Ibland var den kilometerbred ibland inte mer än 50 meter. Franska och engelska soldater låg i skyttegravarna på den ena sidan och tyska soldater på den andra.

Stora slag
I inget senare krig har har det förekommit så stora slag som under första världskriget. Vid slaget i Somme 1916 omkom 600 000 allierade soldater och 500 000 tyska soldater. Väst fronten var som ett blödande sår dit allt fler soldater skickades  för att möta en alltför tidig död. Medellivslängden för en underofficer var bara 4 månader vid västfronten.

Slaget vid Marne
(Är du intresserad av mer kring första världskrigets olika slag, läs isf om slaget vid Marne...)
(Slaget vid floden Marne)


Nya vapen
Kulsprutan var ett nytt och effektivt vapen under kriget. Senapsgas användes också under kriget. Flygplan användes också men de var dåligt utvecklade. När kriget började fanns det ca 2000 flygplan i Europa, vid krigsslutet 1918 hade de krigförande länderna tillsammans 50 000 flygplan.

Östfronten
På östfronten hade tyskarna stora framgångar och snart hade man kommit långt in i Ryssland. Nederlagen mot tyskarna bidrog till att det utbröt revolution i Ryssland. Tsaren fick avgå och de nya ledarna slöt fred med Tyskland 1918. Freden blev hård för Ryssland; Finland Estland Lettland Litauen och Polen som tidigare varit under ryskt välde blev nu egna stater.

Kriget till havs
Under kriget stoppade britterna alla fartyg som var på väg till Tyskland. Detta medförde att det blev svält i vissa delar av Tyskland. Tyskarna svarade med att torpedera alla fartyg som fraktade förnödenheter till fienden.

USA går in i kriget
I början av kriget hade USA förklarat sig neutralt i kriget. Men tyskarnas ubåtskrig var en av orsakerna till att USA gick in i kriget på Storbritannien och Frankrike sida 1917. Dessutom hade USA gett dessa stater stora lån. Skulle Tyskland segra skulle man aldrig få tillbaka pengarna. Nästan 2 miljoner amerikanska soldater skickades till Europa. Den tyska krigsmakten förstod att  läget var hopplöst. 

Den 11 november 1918 slöts ett avtal om vapenstillestånd. Då hade kriget krävt mer än 20 miljoner människors liv, hälften civila.


Källa: Aftonbladet
NYHETERFörsta världskriget tog slut i en skogsglänta i norra Frankrike. Dit, precis 100 år senare, kom Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel på lördagen för att delta i en högtidlig ceremoni."


Krigets konsekvenser

Versaillesfreden
Källa Utkik


1919 slöts det fred i Versailles utanför Paris. Det blev en mycket hård fred för Tyskland. Tyskarna fick lämna tillbaka Elsass och Lothringen till Frankrike och avstå från sina kolonier.

Tyskarna fick betala ett krigsskadestånd på 138 miljarder guldmark för att de startat kriget. Tyskland fick endast ha en mycket liten arme. Detta var orättvist tyckte många tyskar...de menade att orsaken till kriget inte bara var Tysklands.

Weimarrepubliken
Weimarrepubliken var det demokratiska Tyskland som skapades på segermakternas begäran vid Versaillesfreden 1919.
Statsskicket präglades av politisk instabilitet som förvärrades av flera politiska mord och kuppförsök.

Nya länder/gränser

Europa 1919 /Nya länder
bildkälla SO-rummet




Frågor till grundkursen
1 Varför började första världskriget?
2 Vad talade för fortsatt fred i Europa?
3 Nämn tre motsättningar i Europa.
4 Vilka stormaktsblock fanns det?
5 Vilka länder var med i de två stormaktsblocken?
6 "Skottet i Sarajevo" - vad innebar det?
7. Förklara uttrycket ”Den svarta veckan”.
8. Vad innebar öst- och västfronten?
9. Varför gick USA in i kriget?
10. Vad innebar Versaillesfreden?

Egna åsikter:
A Vilka anser du vara de viktigaste orsakerna till att första världskriget bröt ut? Varför? Resonera och motivera.
B Vilka anser du vara de viktigaste konsekvenserna av första världskriget? Varför? Resonera och motivera.

Grundläggande begrepp:
Orsaker till kriget.
allianser/stormaktsblock, ekonomi, imperialism, kapprustning, revansch, nationalism, kolonialism, Skottet i Sarajevo

Svåra ord:
demokrati, diktatur, handel, Gavrillo Princip, svarta veckan, svarta handen, stormakter, centralmakterna, ententen, mobilisera, pacifist, folkmord, ubåt, revolution, reform/revolution 

Kriget på västfronten/östfronten.
kulspruta, giftgas, skyttegravar, ingenmansland, västfronten, östfronten, spanska sjukan

Konsekvenser av kriget.
Versaillesfreden, Weimarrepubliken, nya länder, Finland, NF, Norden


Binogi - filmer om första världskriget
Kahoot 
Läroboken  
Bildspelsquiz 
Begreppsspelet
Förhör varandra



måndag 19 augusti 2013

1900-talet/ Att kunna om några veckor...



Centralt innehåll:

           Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950 
    • Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
    • Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
    • De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
    • Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta. 


  1. Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

    • Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen.
    • FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).



Att kunna förklara och förstå om några veckor:


bildkälla SO-rummet


Del 1 Första världskriget
Kunna förklara och förstå de viktigaste orsakerna till första världskriget.
(demokrati, diktatur, nationalism, imperialism, kolonialism, handel, revanschlust, 
kapprustning, bundsförvanter, ekonomisk konkurrens, allianser, skottet i Sarajevo, Gavrillo Princip, svarta veckan, svarta handen, stormakter, maktblock, centralmakterna, ententen, mobilisera, pacifist, folkmord, ubåt, revolution, reform 

Kunna beskriva kriget på västfronten/östfronten.
(kulspruta, giftgas, skyttegravar, ingenmansland, västfronten, östfronten, spanska sjukan

Ryska revolutionen.
revolution, mensjevik, bolsjevik, Lenin, Tsar, kommunism, kommunist, februarirevolutionen, livegna, Sovjetunionen, femårsplaner, kollektivjordbruk, Gulagarkipelagen, statskupp, Oktoberrevolutionen)

Kunna förklara följderna/konsekvenserna av första världskriget.
(Versaillesfreden, Weimarrepubliken, nya länder, Finland, NF, Norden mm.)



bildkälla SO-rummet

Del 2 Mellankrigstiden. 
Nazistpartiet tar makten i Tyskland.
(dålig ekonomi, inflation, Versaillesfreden depression, inflation, börskrasch, arbetslöshet, Hitler som person, propaganda, fascism, nazism, anarki, raslära, hat mot judar, dolkstötslegenden, nationalism, 

våld mot politiska motståndare, "De långa knivarnas natt", arier, minoritet, majoritet, ideologi, union, syndabockar, revansch, riksdagshuset brinner, fullmaktslagen, Dachau, förtryck, koncentrationsläger, kristallnatten, livsrum, Nurnberglagarna, ghetto, folkmord, kommunism, socialism, konservatism, pakt, eftergiftspolitik


USA, löpande band, New Deal, 

Sovjetunionen, femårsplaner, Gulagarkepelagen, kollektivjordbruk

Sverige, "kohandel"

övriga länder
Japan, Kina, Italien, Spanien, Sverige, Finland, Norden mfl.


bildkälla HP


Del 3 Andra världskriget
Kunna de viktigaste orsakerna till andra världskriget.
Rhenlandet, Sudetenland, livsrum, eftergiftspolitik, Munchenöverenskommelsen, 
axelmakterna, allierade, revansch, anschluss, Molotov-Ribbentropp-pakten, kapprustning, tysk aggression, 

Sverige - Midsommarkrisen, Barbarossa, atombomb, blixtkrig, Norge-Danmark-Sverige, Al-Alamein, förintelsen, Pearl Harbour, pogromer, Stalingrad, Finland, Dagen D



bildkälla Maria Dahlberg


Del 4 Efterkrigstiden
Följderna av andra världskriget. 
(Tysklands delning, Marshallhjälpen, Kalla kriget, Koloniernas frigörelse, Kubakrisen, FN, Berlinmuren, Martin Luther King, Rosa Parks, Månlandningen, Koreakriget, Vietnamkriget, EU, Sverige... Berlinmurens fall år 1989...mm


Repetera om du inte kommer ihåg: från 1700-1800talet
republik, monarki, vänster / höger politik, ideologier, privilegier, missnöje, orättvisor, 1789 franska revolutionen



Användning av historia

Kunna resonera kring om hur historia används och kan användas i olika sammanhang



Idag
...skulle en person som Hitler kunna ta makten i Sverige idag? (Resonera)



------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Innehåll/lektioner:


Intro.
Vad vet du idag?
Skulle en person som Hitler kunna ta makten i Sverige idag?
Film Rise of the evil (första 30 minuterna) (film + tanke)(Blogger)

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------



1900talet

Gemensam tidslinje på tavlan. (4-5 händelser/eleverna funderar)


Tidslinje/eleverna gör egen tidslinje
begrepp/bildspel

Egen tidslinje över 1900talet: (placera in följande händelser på tidslinjen)

Kalla kriget, FN, Atombomb över Japan, Titanic, Koreakriget, Kvinnlig rösträtt i Sverige,

Ryska revolutionen, Nelson Mandela friges, Andra världskriget, Berlinmuren rivs, Berlinmuren byggs, Förintelsen, Skottet i Sarajevo,

Vietnamkriget, Månlandningen,  Titanic, Hitler tar makten i Tyskland, Ölhallskuppen, JFK skjuts, Kubakrisen, Sovjetunionen bildas, Lenin, Dachau, Oljekris

Börskrasch i New York/Depressionen, Finland eget land, Mellankrigstiden, Norge angrips,

Första världskriget, Olof Palme skjuts, NF, Pelle föds, koloniernas frigörelse, Indien fritt,  NATO)

--------------------------------------

Första världskriget 
Föreläsning om orsaker/konsekvenser
  • Europa och världen 1914....karta/
  • allianser-stormaktsblock/kolonier/revansch/kapprustning/imperialism/nationalism/"krutdurk"
  • Uppgift: resonera i grupp kring kopplingen mellan allianser i Europa och skottet i Sarajevo...

20180111


Första världskriget.
Minikurs/+frågor

--------------------------------------

Repetera orsaker


Första världskriget

1. Rita en enkel karta över Europa 1914 (två och två)


2 Förklara första världskrigets orsaker med hjälp av följande begrepp. (två och två)


demokrati, diktatur, nationalism, imperialism, kolonialism, handel, revanschlust,
kapprustning, bundsförvanter, ekonomisk konkurrens, allianser, skottet i Sarajevo, Gavrillo Princip, svarta veckan, svarta handen, stormakter, maktblock, centralmakterna, ententen, mobilisera, pacifist, folkmord, ubåt, revolution, reform,

--

Film 19minuter
"1914-1918 Första världskriget" sli.se


Konsekvenser/
Versaillesfreden
Nya länder

Gör färdigt minikursen

Om du hinner...Börja läsa i läroboken/

---------------------------------------

Orsaker/konsekvenser

Läslektion
Läroboken sid 190-213

---------------------------------------

Tidslinje 1900talet

Läslektion - Första världskriget.
Genomgång av frågorna i minikursen och i läroboken

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Ryska revolutionen (uppgift)
Begrepp/Minikurs Rysk rev./lärobok


Begrepp
revolution, mensjevik, bolsjevik, Lenin, Tsar, kommunism, kommunist, februarirevolutionen, livegna, Sovjetunionen, femårsplaner, kollektivjordbruk, Gulagarkipelagen, statskupp, Oktoberrevolutionen)

Ev. Debatt ryska rev. 
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Gruppdiskussioner kring frågorna


Begreppsspelet

(repetera ev. Franska revolutionen/ ideologier/vänster-höger politik)

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Test Första världskriget - orsaker och konsekvenser

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Mellankrigstiden

Politik i Europa/USA/Världen

Minikurs  (Mellankrigstiden)

Läroboken



--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vecka 5

Mellankrigstiden 

"Demokratins gränser"

Riksdagshuset brinner mm.

("Rise of the evil" forts.)

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


/   Nazistpartiet tar makten i Tyskland

  • ekonomi (inflation/arbetslöshet/depression)
  • versaillesfreden
  • dolkstötslegenden
  • propaganda
  • nationalism
  • judar mfl som syndabockar
  • Hitlers person
  • våld
  • Weimarrepublikens svaghet

Rise of the evil avslutning.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Vilka röstade på Hitler?

(WW2 avsnitt 1)

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vecka 6-7-9 (prao)


Praouppgifter
Ideologiernas kamp + WW2 i färg/avsnitt 1/+ Schindlers list

WW2 i färg bildkälla Netflix.com



----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Minikurs (mellankrigstiden)/plus läroboken

Diskussion/föreläsning (Sverige och Norden Pers bildspel/Max Manus)

Läslektion/läroboken

1933

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vad visste Sverige?

Nazismen i Sverige


-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Diktaturens strategier  (ons v6)
(propaganda/populism/nationalism/historia/symboler/syndabockar/"vi och dom")














Sebastian Haffner/Är du arier?... showbie


Minikurs/Lärobokens frågor

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Antisemitismen
Nurnberglagarna
Livsrum
Propaganda (OS 1936 i Berlin)
Kristallnatten mm

Minikurs/Lärobokens frågor

Länder

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Värderingsövning/

Mauthausen 1938


-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Begreppsspelet


Minikurs/Lärobokens frågor

Länder

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Ideologiernas kamp i olika länder





Uppgift

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Värderingsövningar


---------------------------------
(Fredag v7 eller v9)
Test Mellankrigstiden (E-D-C)


----------------------------------

Vecka 9
Schindlers list/tors - fred

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vecka 10

Redovisning av "Mellankrigstiden/Länder i urval"

Uppgiften redovisas enskilt i halvklass

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Andra världskriget...

(krigets händelseförlopp)(minikurs)

Tidslinje krigets utveckling


(Molotov i Berlin)

Bildspel/föredrag

--------------------------------------------------------

Slaget om Storbritannien. Andra världskriget i färg


Andra världskriget/Grundkurs/+läroboken

--------------------------------------------------------

Förintelsen Shoa + diskussionsfrågor (två och två)

Hur kunde förintelsen pågå i sådan omfattning utan att det tyska folket sade stopp?
Hur kunde judehatet växa sig så starkt? Tror du att något liknande skulle kunna hända igen? Varför/varför inte? Hur skulle du agera i så fall?

Folkmord...
"Grunden för denna bild är ett arbete av en amerikansk forskare, Barbara Harff, som på initiativ av Clintonadministrationen i mitten av 1990-talet arbetade fram en teoretisk modell för riskbedömning och varningssignaler.

Modellen listar sex riskfaktorer: tidigare erfarenheter av folk- eller massmord, social oro, etniska minoriteter som utgör en elit, ideologier som utesluter folkgrupper, typ av regim samt grad av handelsförbindelser med omvärlden." källa Svd

(Ev. Ninas resa s 126-129/ mm)




-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vecka 13
Varför Förintelsen?

Fakta om förintelsen del 1 - Judarnas historia (4min/sli.se)
Rasismens historia - De som inte fick leva. sli.se)
(Förintelsen/symboler)


----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Sverige under kriget

"Gränsen" -



Sverige och midsommarkrisen - uppgift

Sverige - beredskapstid - Bildspel

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Norden under kriget

Sverige Norge Finland Danmark


Norge - Max Manus


Finland - Mannerheim - Vinterkriget




-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Krigets förlopp/slutskede/slut

Japan

Dagen D

Konsekvenser av andra världskriget



------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Efterkrigstiden.
Bildkälla SO-rummet



1. En tvådelad värld
En tvådelad värld, Järnridån, Tysklands delning, USA - Marshallhjälpen, Kalla kriget, Sydafrika-apartheid, Norge, Kubakrisen, FN, Berlinmuren, koloniernas frigörelse, Människor i rörelse, Martin Luther King, Rosa Parks, Mahatma Gandhi, Finland, Månlandningen, Koreakriget, Vietnamkriget,  Kol och stålunionen blir EU, NATO - Warsawapakten

Folkhemmet och rekordåren, Balkankriget, Berlinmurens fall, oljekrisen, Israel - Palestinakonflikten, Islamiska rev Iran, WTC -01

(Bildspel)

---------------------------------

Efterkrigstidens händelser.
(ev. två och två) Bakgrund. Eget resonemang. Granska

-En tvådelad värld
-FN/EU
-Vietnam
-Människor i rörelse
-Belinmurens fall

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

2. Hur används historia?
Ex. nazisterna använder romerska symboler? Leninpriset?
Jämför andra exempel...

---------------------------------------------------------------------

Hur används historia? forts...

Ramp historia - Olof Palmes jultal  (sli.se)

Diskutera:
Hade Palme rätt att göra den jämförelse han gjorde?
I intervjun med Kissinger kan man ana att han tog åt sig personligen av Palmes uttalande. Kissinger
var själv offer för nazisternas förföljelser och hade krigat mot nazismen. Nu blev USA:s (Kissingers)
utrikespolitik jämförd med nazisternas förintelse. Diskutera Palmes uttalande mot denna bakgrund.
Hade Palme rätt att göra den jämförelse han gjorde?
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Exit-ticket (2 maj - ev 3 maj)

Hur används historia?
Avslutande uppgift


--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Om vi hinner:

Fler debatter
/Möjliga debattämnen/
(Borde ett främlingsfientligt parti förbjudas idag?)
(Tror du att en person som Hitler skulle kunna ta makten i Sverige idag? Varför/Varför inte?)(Leninpriset idag? Bra/dåligt?) (Versaillesfreden bra/dåligt) (Eleverna ger debattämnet...)



Revolutionernas tid - likheter och skillnader

Övning Likheter och skillnader: Ett helhetsgrepp om revolutionernas tid Det börjar bli dags att avrunda arbetet med revolutionernas tid och...