Gustav II Adolf
 |
| Gustav II Adolf |
År 1611 dog Karl IX (9), Sveriges
kung. Hans son Gustav Adolf, som bara var 17år, blev ny kung. Enligt
svensk lag skulle Gustav Adolf inte få regera förrän
han fyllt 24 år. Men mäktiga adelsmän gick med på att han fick
börja regera tidigare.
Han måste lova att dela makten med riksrådet, som bestod av de förnämsta adelsmännen. Gustav Adolf skulle inte få angripa högadeln och ställa till med blodbad som hans far hade gjort i Linköping 1600.
Han måste lova att dela makten med riksrådet, som bestod av de förnämsta adelsmännen. Gustav Adolf skulle inte få angripa högadeln och ställa till med blodbad som hans far hade gjort i Linköping 1600.
Kungen måste
också lova riksrådet att riksdagen skulle få rätt att godkänna
alla viktiga beslut, exempelvis om Sverige skulle börja krig eller
sluta fred.
Flera av männen i
riksrådet hade förlorat släktingar i Linköping. Så sent som 1605
hade Karl IX låtit avrätta en av de förnämsta männen i
riksrådet.
Både den unge
kungen och de ledande adelsmännen ville nu glömma den gamla
fiendeskapen.
Kungen förstod att
han måste dela med sig av makten och ge adeln nya förmåner.(ex.
skattefrihet/nya landområden).
Axel Oxenstierna
Rådsherrarna hade
en klok ledare som hette Axel Oxenstierna. Också han förstod att
det hat som hade växt fram mellan Karl XI och rådsherrarna inte
fick fortsätta när sonen hade blivit kung.
Gustav Adolf och
Axel Oxenstierna hade lätt för att samarbeta med varandra. Deras
samarbete skulle under ett par årtionden komma att påverka Sveriges
historia. De två männen var olika varandra. Gustav Adolf var
impulsiv och hade många ideer och planer som han snabbt ville sätta
igång med. Axel Oxenstierna var lugnare och ville gå mer försiktigt
fram.
- När blev Gustav II Adolf kung?, Hur gammal var han då?
- Vem var Axel Oxenstierna?
- Vad var riksrådet?
- Enligt lagen fick inte Gustav Adolf börja regera förrän han hade fyllt 24år. Varför gick mäktiga adelmän med på att han fick börja regera innan dess?
Sverige blir större
Danskarna vann
segrar i det krig som hade börjat på Karl XI (9):s tid. Danskarna
erövrade Kalmar och de tog Älvsborgsfästning vid nuvarande
Göteborg.
Då så stängdes svenskarna ute från havet i väster – Halland och Bohuslän tillhörde Danmark-Norge.
Då så stängdes svenskarna ute från havet i väster – Halland och Bohuslän tillhörde Danmark-Norge.
Fred med Danmark
För att få fred
med Danmark och få tillbaka Älvsborgsfästning måste Sverige
betala en lösensumma på 1 miljon riksdaler.
Det var lika mycket som skörden var värd i Sverige under fyra år eller värdet av 25 000kg silver. Det tog sex år innan svenskarna kunde betala Älvsborgs lösen och få fästningen tillbaka.
Det var lika mycket som skörden var värd i Sverige under fyra år eller värdet av 25 000kg silver. Det tog sex år innan svenskarna kunde betala Älvsborgs lösen och få fästningen tillbaka.
Fred med Ryssland
Sverige slöt fred
med Ryssland 1617. Ryssland fick lämna ifrån sig Kexholms län och
Ingermanland. Svenskarna behärskade allt land runt finska viken. (se
karta) samt Estland som erövrats redan på 1560talet.
Kungen planerade
nu att erövra mer land för att få mer kontroll över handeln och
för att kunna ta tull och skatt.
Vapenstillestånd med Polen
Sverige fortsatte
att kriga mot Polen, som också krigade med Ryssland. I Polen
härskade Kung Sigismund. Honom hade svenskarna avsatt från den
svenska tronen då de valde Karl IX (9) till kung. Sigismund ansåg
att han blivit orättvist behandlad. Han hade enligt svensk lag rätt
att ärva Sveriges kungakrona efter sin far som var Johan den III.
Livland
Svenskarna
erövrade Livland. Detta var ungefär nuvarande Lettland och Litauen.
År 1629 slutade kriget mellan Sverige och Polen. De stridande enades
om vapenstillestånd. Tills vidare skulle de inte kriga med varandra.
Östersjön- ett svenskt innanhav
Sverige behöll
Livland och skulle också i sex år få bestämma i flera hamnstäder
söder om Livland. Sverige hade nu tagit ett stort steg mot att göra
Östersjön till ett svenskt innanhav.
1. Vad var
Älvsborgslösen?
 |
| Sveriges gränser 1629 Vad bestämdes i freden med Ryssland 1617? |
- Vem var kung i Polen och varför var han besviken på svenskarna?
- Vad bestämdes i vapenstilleståndet med Polen 1629?
______________________________________________________________________________________________________________VASASKEPPET_____________________________________
Vasaskeppet
 |
| Vasaskeppet |
År 1628 sjönk det
stora örlogsfartyget Vasa på sin jungfrufärd. I 333 år låg Vasa
gömd på bottnen. Först 1961 bärgades skeppet Vasa.
Den 10 augusti 1628
var en stor dag för befolkningen i Stockholm. Den dagen skulle det
praktfulla örlogsfartyget Vasa göra sin första resa.
Det
var Gustav II Adolf
som gav order om att bygga Vasa år 1625. Arbetet stod under ledning
av en av Hollands skickligaste skeppsbyggmästare, Hendrik
Hybertsson.
Det blev
ett praktfullt fartyg. Det 62 meter långa och 12 meter breda
regalskeppet Vasa vägde 1 300 ton. Stormasten reste sig 50
meter över kölen.
Bestyckningen
utgjordes av 64 bronskanoner, av vilka 48 stycken fanns på de två
täckta, genomgående batteridäcken. På övre däck fanns det
lättare, sekundära artilleriet.
Besättningen
uppgick till 137 man plus 300 soldater. Söndagen den 10 augusti
samlades upphetsade folkmassor vid Logården nedanför slottet för
att se Vasa börja sin jungfruresa.
Men så hände det.
En häftig vindby gav fartyget slagsida åt babord, och innan
besättningen hann dra undan kanonerna för att omfördela vikten,
strömmade vattnet in genom de öppna kanonportarna på det understa
däcket. Efter några minuter sjönk Vasa. Bara några man överlevde
katastrofen.
Anledningen
till att Vasa sjönk var att hon upptill var för stor och hög i
förhållande till de delar som var under vattnet. När det blåste
till från sidan började hon luta, och det fanns inte tillräcklig
tyngd under vattnet för att räta upp henne. Det har visat sig att
Vasa måste ha 400 ton stenar i ballasten för att hålla balansen.
Man fann bara 120 ton.
Man
försökte pröva Vasas stabilitet genom att låta 30 man springa
från den ena sidan till den andra för att sätta skeppet i
gungning. Efter endast tre provturer måste amiral Klas Fleming hejda
männen då skeppet annars hade kantrat. Trots detta vidtogs inga
åtgärder för att förbättra stabiliteten.
1633
lyckades tysken Hans Albrekt von Treileben med hjälp av en primitiv
dykarklocka bärga 53 av de 64 kanonerna. Men så småningom glömdes
Vasa bort och sjönk allt djupare i bottenslammet.
Det dröjde
mer än 300 år innan vraket av Vasa bärgades. 1956 lyckades
privatforskaren Anders Franzén lokalisera vraket och få igång
bärgning under ledning av chefsdykaren Per Edvin Fälting. Vasa låg
då på 33 meters djup, inkilad upp till vattenlinjen i fem meter
djup lera.
Med hjälp
av stålvajrar runt fartyget lyckades man ”skaka loss” vraket ur
leran. Det tog två år. Den 24 april 1961 lyftes skrovet upp till
ytan med hjälp av vajrar, uppblåsbara pontoner och hydrauliska
domkrafter. I dag kan Vasa och drygt 25 000 föremål ses på
ett museum i Stockholm. Vasa är världens enda bevarade
1600-talsskepp som ger oss en viktig kunskap om hur man levde under
1600-talet.
Frågor.
1. Vem lät bygga Vasa? 2. Beskriv fartyget.
3. Nämn fakta om kanonerna. 4. Vad hände med Vasa under
jungfruturen? 5. Varför sjönk Vasa? 6. Hur gick det till att ta upp
Vasa? 7. Varför är Vasa ett viktigt skepp?
_________________________________________________________________________________________________________TRETTIOÅRIGA KRIGET_________________________________
Trettioåriga kriget
I Tyskland rasade sedan 1618 ett stort krig. Det blev inte fred förrrän 1648, efter trettio års förödande strider.
Kriget hade många orsaker. En av dem var skillnaden mellan protestanter och katoliker. Protestanterna var säkra på att deras kristendom var den rätta och katolikerna – med påven som ledare – var övertygade om att deras kristna tro var den rätta.
Sverige går med i trettioåriga
kriget
När
vapenstilleståndet med Polen hade slutits 1629 beslutade Sverige att
gå in i kriget i Tyskland.
 |
| Gustav II Adolf |
Kungen och
riksrådet förklarade att det var Sveriges skyldighet att hjälpa de
kristna protestanterna. Om katolikerna segrade skulle den
österrikiske kejsarens armeer sedan kunna marschera vidare norrut
mot Sverige menade kungen och riksrådet. Sverige riskerade då att
förlorat allt som svenskarna kämpat till sig på andra sidan
Östersjön. Kanske skulle Sverige också bli anfallet av kejsarens
armeer.
I riksdagen
röstade adel, präster, borgare och bönder för krig. Detta sa
riksdagsmännen var inte ett anfallskrig utan ett försvarskrig. Men
kriget skulle föras i Tyskland. Då slapp Sverige härjas av
främmande soldater.
Legosoldater
Sommaren 1630
landsteg Gustav II Adolf med 38 000 soldater i norra Tyskland. 14 500
av soldaterna var unga svenskar och finnar. Resten var legosoldater,
yrkessoldater, som hyrdes för uppgiften. Hären tågade långsamt
söderut.
Slaget vid Breitenfeld
Hösten 1631 stod
det första stora slaget. Det var vid byn Breitenfeld. Gustav II
Adolf vann en stor seger över kejsarens trupper.
Kungen var en
skicklig härförare och han hade duktiga generaler. De var
vältränade eftersom de hade deltagit i många krig som Sverige hade
fört mot Danmark, Ryssland och Polen. Krigshären var övade i att
förflytta sig snabbt. Kanonerna och gevären var moderna och kunde
laddas fortare än motståndarens.
Kejsarens
gammalmodiga arme blev överraskad, kom i oordning och flydde. Gustav
II Adolfs arme hade segrat.
Kungen kunde nu
arbeta fram nya, stora planer. Ett protestantiskt Tyskland skulle
växa fram under svensk ledning, tänkte kungen.
Den 6 november
drabbade den svenska hären och den kejserliga samman vid Lutzen, en
liten stad i Sydtyskland. En tät morgondimma hindrade GustavII Adolf
från att Gustav II Adolf från att ge order om anfall så tidigt som
han hade planerat. Så lättade dimman och höstsolen bröt fram.
Kungen knäppte händerna kring sitt svärd och bad: ”Jesus hjälp
mig idag att strida till ditt heliga namns ära”
Slaget blev
blodigt och förvirrat. Soldater i tusental stupade. Under kvällen
så lyckades de svenska soldaterna driva den kejserliga armen
tillbaka. Men slaget var ingen seger för den svenska hären.
Den hade förlorat
sin ledare. Kungen hade stupat redan under förmiddagen.
__________________________________________________________________________________________________________DROTTNING KRISTINA_________________________________
Drottning Kristina
 |
Drottning Kristina |
Den
8 december 1626 fick Gustav II Adolf och Maria Eleonora av
Brandenburg en dotter. Kristina. Gustav II Adolf trodde först han
fått en son.
När Gustav II Adolf stupade vid
Lützen var Kristina bara sex år gammal. Innan Kristina blev myndig
vid 18 års ålder så styrdes landet av en förmyndarregering med
Axel Oxenstierna i spetsen.
Kristina tog över styret den 8 december 1644
och 20 oktober 1650 kröntes hon till Drottning . 6 juni 1654
abdikerade hon och ny regent blev hennes kusin Karl X Gustav.
Kristina växer upp
Kristina var bara 6 år gammal när hennes pappa dog. Axel Oxenstierna och några andra adelsmän fick styra Sverige till hon blivit vuxen. Kristina fick lära sig rida, jaga och skjuta. Hon studerade historia, politik och flera språk. Kristina undervisades tillsammans med sin kusin Karl Gustav (X).
Redan när Kristina var 13 år fick hon börja hjälpa till att styra Sverige. När hon fyllde 18 år blev hon myndig och fick styra landet själv.
Kristina blir drottning
Kristina blev drottning över ett stort men fattigt land. Det var hungersnöd i Sverige. MIssväxt hade gjort att männiksor svalt och tvingades koka mat på löv och kvistar. Men drottningens kröning skulle ändå bli en stor fest. Det var viktigt att visa länderna i Europa hur mäktigt Sverige var.
Drottningen tågade in i Stockholm med hästar, vagnar och soldater.
Hon färdades längs den nya , raka Drottninggatan som hade fått sitt namn efter henne. Kanoner sköt salut och krutröken låg tät över staden.
Adeln får mycket jord
De adelsmän som krigade för Sverige ville få betalt. Kristina hade inga pengar. Hon gav istället bort eller lånade ut statens gårdar både i Sverige och i de områden som Sverige erövrat. Detta blev ett sätt för Kristina att ge adelsmännen betalt. Många av bönderna blev tvungna att arbeta för adelsmännen och betala skatt till dem.
Kristina gav också fina adelstitlar och presenter till adeln
De andra stånden ogillade adelns ökade makt och rikedom. Prästerna klagade i riksdagen. Några få bönder gjorde uppror. Men upproren slogs ned av Kristinas soldater och en del bönder avrättades. Detta kan man läsa om i riksdagsprotokoll, brev och adelsmäns dagböcker.
Abdikation
Adeln ville att Kristina skulle gifta sig så att landet fick en kung. Kristina ville inte gifta sig. I hemlighet hade Kristna blivit katolik, detta passade inte i det protestantiska Sverige, särskilt inte eftersom hennes pappa Gustav II Adolf hade stridit för protestanterna. Kristina avsade sig kronan (abdikerade) år 1654.
Nu blev Karl X Gustav kung och Kristna flyttade till den katolska staden Rom. Kristina dog i Rom 1689 och ligger begravd i Peterskyrkan i Rom.
Frågor
1 Berätta om hennes liv.
2 Egna åsikter
___________________________________________________________________________________________________________KARL X GUSTAV______________________________________
Karl X Gustav
Svenskarna kommer
söderifrån!
Mot slutet av
trettioåriga kriget erövrade de svenska trupperna nya områden
söder om Östersjön.
En svensk arme
tågade söderifrån upp genom det danska Jylland. En annan svensk
här bröt norrifrån in i det danska Skåneland.
 |
| Karl X Gustav |
Svenska trupper försökte också föra över trupper till de danska öarna. År 1644 led den danska flottan ett svårt nederlag. Danskarna hade med sin flotta hittills lyckats hålla Själland och andra öar fria från fienden men nu var huvudstaden Köpenhamn hotad.
Danmark tvingades 1645 underteckna freden i Brömsebro. Sverige tog nu Gotland, Jämtland och Härjedalen (se karta)
Danmark måste
också lova Sverige tullfrihet - att inte längre ta betalt av
svenska fartyg som seglade genom Öresund. Som en garanti för att
danskarna skulle hålla vad de lovat så skulle Sverige ha Halland i
30 år.
Danmark
Under tidigare
århundraden hade Danmark varit Nordens starkaste land. Nu var
Sverige starkast och hotade att erövra Danmark. Danmark var nu
nästan omringat av Sverige. Östersjön höll på att bli svensk.
Nya krig
År 1655 gick
Sverige till angrepp mot Polen. Svenskarna ville erövra fler hamnar
för att kunna ta in mer pengar på tullar. Den nye kungen ledde
fälttåget. Svenskarna vann många segrar men polackerna gav sig
inte. De ställde hela tiden upp nya armeer.
Danmarks kung och
riksråd trodde att de nu skulle kunna gå att ta tillbaka vad landet
hade förlorat 1645. Men så fort danmark hade förklarat Sverige i
krig lämnade Karl X Gustav Polen med större delen av armen. Han
tågade snabbt längs Östersjön och erövrade Jylland.
Tåget över Bält
 |
| Trupperna marscherar från söder mot Köpenhamn |
Karl X Gustav hade
ingen flotta som kunde föra armen över till Själland och
Köpenhamn. Då fick han oväntat hjälp av vintern. Januari 1658
blev kallare än på många år. Isen fungerade som en bro över
Lilla Bält.
Kungen riskerade
att dränka hela sin arme, när han den 30 januari beordrade marsch
över se sviktande isarna.
När armen tågade
över Lilla Bält brast isen på ett ställe och flera hundra ryttare
försvann i det kalla vattnet men de flesta klarade sig över de
svaga isarna. Svenskarna hade en otrolig tur.
”Trampet
av de många hästarna tinade upp snön, så att det blev mer än en
halv meter djupt vatten på isen”, skrev en fransman som var med.
Freden i
Roskilde 1658
En stor svensk arme tågade nu mot Köpenhamn. Danmark måste be om
fred. Freden slöts 1658 i staden Roskilde. Sverige tog Skåne,
trondheims län och ön Bornholm och fick också Halland.
 |
| Sveriges gränser 1658 |
En natt i
februari 1659
En natt i februari anföll Karl X Gustav Danmark igen i ett försök
att göra Danmark och Köpenhamn svenskt. Men danskarna kämpade för
sin huvudstad och lyckades stoppa svenskarna.
Freden i Köpenhamn 1660 innebar att Danmark fick tillbaka Trondheim
och ön Bornholm.
- Varför gick Sverige tillangrepp på Polen 1655?
- På vilket sätt hade Karl X Gustav hjälp av den kalla vintern 1658?
- Vad innebar freden i Roskilde för danskarna?
Adeln blev
mäktig
 |
| Kung, Adel, Präster, Borgare o Bönder |
Krigen gav nya landområden till Sverige. Krigen gav också rikedomar
till generaler, överstar, majorer och kaptener. De fick lön av
kungen. De fick inte månadslön utan bestod i en större belöning
för flera års arbete. Den bestod vanligast av bondgårdar och
herrgårdar.
Städer
plundrades
När en stad erövrades var det vanligt att den plundrades. Den
segrande generalen kunde roffa åt sig guld silver konstverk möbler
och böcker och föra krigsbytet till Sverige.
Han kunde också bli rik genom att bli guvenör, alltså chef över
ett erövrat område söder om Östersjön.där kunde han skaffa sig
stora herrgårdar.
De nya slotten
Det var framför allt de förnämsta adelsmännen som blev rika. De
flesta adelsmän hade inte så stora möjligheter. Men det hände att
en lågadlig krigare utmärkte sig i striderna och blev hög officer
– och rik.
Adeln tjänade alltså mycket pengar på de många krigen, och blev
rikare och mäktigare.
Många nya slott byggdes på 1600talet i Sverige.
Prästerna och
kyrkans makt ökar
Prästernas makt över människorna ökade under 1600talet. Alla
människor var skyldiga att gå till kyrkan på söndagarna. De som
höll sig borta från kyrkan kunde straffas. De hörde ”djävulen
till”, som en präst i Uppsala skrev.
I kyrkan kunde prästen upp meddelanden från kungen. Kungen kunde
beskriva hur farligt det kunde bli om kejsarens katolska armeer
skulle segra i Tyskland. Utan stöd från prästerna hade kanske inte
kungen fått stöd av borgare och bönder. Då hade kanske riksdagen
godkänt anfallskriget mot de tyska katolikerna.
Många präster ville också vara lärare och lära sina
församlingsbor att läsa. Läskunnigheten ökade under 1600talet.
Prästerna hjälpte sina församlingar men bestämde också över
dem.
_____________________________________________________________________________________________________BERGSBRUK OCH FALU KOPPARGRUVA____________________
Bergsbruket och Falu koppargruva
 |
| Falu koppargruva |
Bocken kåre kom varje kväll hem med röda horn och med röd jord i
pälsen. En dag följde bonden efter bocken för att se vad bocken
gjorde på dagarna. Bonden fick se att bocken stångade på ett
speciellt ställe i jorden. Så upptäcktes falu koppargruva enligt
en gammal sägen.
Vi vet att bönder
hade börjat bryta kopparmalm under 1000-talet utanför Falun. Falu
gruva nämns i ett brev från 1288. Då var Magnus Ladulås kung.
Många bergsmän
blev rika blev mäktiga och rika och gjorde ibland uppror mot kungen,
detta fick erik av Pommern känna på när bergsmannen Engelbrekt
gjorde uppror mot Erik av Pommern 1434.
År 1520 kom den
unge Gustav Vasa till Dalarna. Den danske kungen var honom tätt i
språen, bergsmännen i Dalarnas hjälp kunde Gustav Vasa bli ledare
för ett uppror mot kung Kristian. Gustav Vasa blev själv tre år
senare kung i Sverige. Bergsmännen gjorde själva senare uppror mot
Gustav Vasa, det sk klockupproret. Upproret slutade med att åtta
bergsmän avrättades när kungen fått tag på dem.
- Hur gammal är Falu koppargruva?
- Varför är Falu koppargruva viktig genom historien?
_______________________________________________________________________________________________________________SNAPPHANAR_____________________________________
Snapphanarna
År 1675 blev det krig än en gång mellan Sverige och Danmark.
Danskarna ville ta tillbaka de landområden som de förlorat. Danska
trupper skeppades över till Skåne för att driva bort svenskarna.
Många skåningar och blekingar tyckte att danskarna kom som
befriare.
En del bönder och drängar i norra Skåne blev ett slags
gerillasoldater. De tog fram hemmagjorda bössor och spjut och knivar
och började angripa svenska soldater.
I Loshult i norra Skåne gjorde dessa ”Snapphanar”, som de
svenska soldaterna kallade dem, en lyckad kupp och stal hela Karl
XI:s krigskassa. Trasnporten bestod av 277 kärror med tält, fanor,
ammunition och 50 000 riksdaler silvermynt och kopparplåtar med
fanns också kungens silverservis. Snapphanarna har i våra dagar
ofta framställts som glada och listiga hjältar ungefär som Robin
Hood i England.
Verkligheten var allt annat än glad. En svensk soldat skriver i ett
brev från 1677 att han fick höra att det skulle finnas tolv
snapphanar i Gärdslöv i Vemmenhögs härad. Kapten tog sin trupp
och red snabbt dit, men kom för sent.
I den bondgård där upprorsmännen tagit sig in låg deras
tobakspipor kvar på bordet och där stod halvfyllda bägare med öl.
Eftersom kapten inte visste om bonden själv var snapphane, lät han
tända eld på gården och förmodligen så brändes bonden inne.
Brevet säger ingenting om vad som hände med hustrun och barnen.
__________________________________________________________________________________________________________________KARL XI________________________________________
Karl XI
 |
| Karl XI |
En
natt 1660 dog Karl X Gustav. Det hände i Göteborg där en riksdag
var samlad.
Karl,
den döde kungens son var bara 4 år. Det bestämdes att en
förmyndarregering skulle nu styra Sverige tills kungen blev vuxen,
myndig.
Den
unge prinsen såg svag ut och var sjuk ofta. Vid hovet trodde många
att ha snart skulle dö. Men prinsen blev starkare under uppväxt
åren. Karl XI blev myndig vid 17års ålder och började regera
Sverige.
- Vad är en förmyndarregering?
- Varför skulle Karl XI ha en förmyndarregering?
Skåneland –
Slaget vid Lund
Karl XI vägrade släppa Skåneland. Strax före jul 1676 förde han
den svenska hären med 11 000 man från Sverige mot Lund. Under
vintern brukade inga fältslag utkämpas. Men nu lockades danskarna
ut ur sitt vinterläger.
Utanför Lund möttes härarna i ett blodigt slag. Svenskarna segrade
efter 18 timmars blodig kamp.
Kriget i Skåne fortsatte under flera år. Det blev år fyllda av
lidande för människorna i Skåne.
- Vilka var de ”östdanska landskapen”?
- Vilka var snapphanarna?
- Berätta om slaget vid Lund 1676
- Karl XI gifte sig så småningom med en dansk prinsessa, Ulrika Eleonora, varför tror du?
- Varför tyckte många att danskarna kom som befriare?
År 1680 kallade
Karl XI samman en riksdag i Stockholm. Kungen hade blivit populär.
Folk tyckte att han hade skött sig bra i krigen.
Nu vågade han
anklaga förmyndarregeringen. Han sa att de höga herrarna inte hade
klarat av sitt uppdrag. Det hade varit dålig ordning på flottans
fartyg och armens soldater var inte heller beredda när Danmark gick
till anfall, tyckte kungen.
Han krävde att
herrarna i förmyndarregeringen skulle straffas för sitt slarv.
Riksdagen beslutade
som kungen ville. Rådsherrarna måste betala 4 miljoner riksdaler
till staten eller Kronan som man sa. Rikskanslern Magnus Gabriel De
la Gardie bvar rikast och fick betala mest. Han blev av med sitt
stora slott vid Läckö slott och sitt palats ”Makalös” i
Stockholm och dog fattig.
Karl XI
-Reduktion – Adeln skall betala tillbaka
Karl XI nöjde sig
inte med att bestraffa förmyndarna. Han fortsatte med att nästan
alla adelsmän skulle lämna ifrån sig en del av sina gårdar och
gods som de tidigare fått som lön för att de hade kämpat i krig
och på andra sätt hjälpt kungarna.
Kungen fick av
riksdagen rätt att ensam bestämma vilka adelsmän som skulle lämna
tillbaka jord och hus. Karl XI och hans medhjälpare såg till att
hälften av adelns jord blev statens egendom.
Kungen kunde lyckas
med detta mot de mäktiga adelsmännen för att kungen hade präster,
borgare och bönder på sin sida. På drottning Kristinas tid hade
bönderna blivit rädda för att adelsmännen skulle bli ägare till
all jord i landet. Reduktionen lugnade bönderna. Riksrådets makt
minskade. Kungen var nu enväldig. Kungen hade fått sin makt från
gud sa prästerna i sina predikningar. Människorna hade ingen rätt
att klaga de skulle bara lyda.
- Vad betyder ordet reducera?
- Vad innebar reduktionen?
- Varför borde det bli en reduktion ansåg kungen?
- Vilken roll fick rådet och riksdagen under Karl XI:tid?
- Varför tvingades rådsherrarna i förmyndarregeringen betala 4 miljoner i riksdaler till staten?
_________________________________________________________________________________________________________________HÄXPROCESSER________________________________
Häxprocesserna
1. Berätta om häxprocesserna.
___________________________________________________________________________________________________________________KARL XII______________________________________
Karl XII
1. Berätta om Karl XII
_________________________________________________________________________________________________________________FRIHETSTIDEN__________________________________
Frihetstiden (1700tal)
- Berätta om frihetstiden?
Hattar och Mössor - Vilka var hattar och Mössor
- Vem var Arvid Horn?
Bondeliv/ Äskhults by
- Berätta om Äskhults by
Vad var t ex skiftet?
