Stormaktstiden och frihetstiden (1600 och 1700tal) (minikurs)

Stormaktstiden (1600tal)

Gustav II Adolf

Gustav II Adolf

År 1611 dog Karl IX (9), Sveriges kung. Hans son Gustav Adolf, som bara var 17år, blev ny kung. Enligt svensk lag skulle Gustav Adolf inte få regera förrän han fyllt 24 år. Men mäktiga adelsmän gick med på att han fick börja regera tidigare.

Han måste lova att dela makten med riksrådet, som bestod av de förnämsta adelsmännen. Gustav Adolf skulle inte få angripa högadeln och ställa till med blodbad som hans far hade gjort i Linköping 1600.

Kungen måste också lova riksrådet att riksdagen skulle få rätt att godkänna alla viktiga beslut, exempelvis om Sverige skulle börja krig eller sluta fred.

Flera av männen i riksrådet hade förlorat släktingar i Linköping. Så sent som 1605 hade Karl IX låtit avrätta en av de förnämsta männen i riksrådet.

Både den unge kungen och de ledande adelsmännen ville nu glömma den gamla fiendeskapen.

Kungen förstod att han måste dela med sig av makten och ge adeln nya förmåner.(ex. skattefrihet/nya landområden).

Axel Oxenstierna

Rådsherrarna hade en klok ledare som hette Axel Oxenstierna. Också han förstod att det hat som hade växt fram mellan Karl XI och rådsherrarna inte fick fortsätta när sonen hade blivit kung.

Gustav Adolf och Axel Oxenstierna hade lätt för att samarbeta med varandra. Deras samarbete skulle under ett par årtionden komma att påverka Sveriges historia. De två männen var olika varandra. Gustav Adolf var impulsiv och hade många ideer och planer som han snabbt ville sätta igång med. Axel Oxenstierna var lugnare och ville gå mer försiktigt fram.

1. När blev Gustav II Adolf kung?, Hur gammal var han då?
2. Vem var Axel Oxenstierna?
3. Vad var riksrådet?
4. Enligt lagen fick inte Gustav Adolf börja regera förrän han hade fyllt 24år. Varför gick mäktiga adelmän med på att han fick börja regera innan dess?

Sverige blir större

Danskarna vann segrar i det krig som hade börjat på Karl XI (9):s tid. Danskarna erövrade Kalmar och de tog Älvsborgsfästning vid nuvarande Göteborg.
Då så stängdes svenskarna ute från havet i väster – Halland och Bohuslän tillhörde Danmark-Norge.

Fred med Danmark

För att få fred med Danmark och få tillbaka Älvsborgsfästning måste Sverige betala en lösensumma på 1 miljon riksdaler.
Det var lika mycket som skörden var värd i Sverige under fyra år eller värdet av 25 000kg silver. Det tog sex år innan svenskarna kunde betala Älvsborgs lösen och få fästningen tillbaka.

Fred med Ryssland

Sverige slöt fred med Ryssland 1617. Ryssland fick lämna ifrån sig Kexholms län och Ingermanland. Svenskarna behärskade allt land runt finska viken. (se karta) samt Estland som erövrats redan på 1560talet.

Kungen planerade nu att erövra mer land för att få mer kontroll över handeln och för att kunna ta tull och skatt.

Vapenstillestånd med Polen

Sverige fortsatte att kriga mot Polen, som också krigade med Ryssland. I Polen härskade Kung Sigismund. Honom hade svenskarna avsatt från den svenska tronen då de valde Karl IX (9) till kung. Sigismund ansåg att han blivit orättvist behandlad. Han hade enligt svensk lag rätt att ärva Sveriges kungakrona efter sin far som var Johan den III.

Livland

Svenskarna erövrade Livland. Detta var ungefär nuvarande Lettland och Litauen. År 1629 slutade kriget mellan Sverige och Polen. De stridande enades om vapenstillestånd. Tills vidare skulle de inte kriga med varandra.

Östersjön- ett svenskt innanhav

Sverige behöll Livland och skulle också i sex år få bestämma i flera hamnstäder söder om Livland. Sverige hade nu tagit ett stort steg mot att göra Östersjön till ett svenskt innanhav.

1. Vad var Älvsborgslösen?

Sveriges gränser 1629
Vad bestämdes i freden med Ryssland 1617?

2. Vem var kung i Polen och varför var han besviken på svenskarna?
3. Vad bestämdes i vapenstilleståndet med Polen 1629?

______________________________________________________________________________________________________________VASASKEPPET_____________________________________

Vasaskeppet

Vasaskeppet

År 1628 sjönk det stora örlogsfartyget Vasa på sin jungfrufärd. I 333 år låg Vasa gömd på bottnen. Först 1961 bärgades skeppet Vasa.

Den 10 augusti 1628 var en stor dag för befolkningen i Stockholm. Den dagen skulle det praktfulla örlogsfartyget Vasa göra sin första resa.

Det var Gustav II Adolf som gav order om att bygga Vasa år 1625. Arbetet stod under ledning av en av Hollands skickligaste skeppsbyggmästare, Hendrik Hybertsson.

Det blev ett praktfullt fartyg. Det 62 meter långa och 12 meter breda regalskeppet Vasa vägde 1 300 ton. Stormasten reste sig 50 meter över kölen.

Bestyckningen utgjordes av 64 bronskanoner, av vilka 48 stycken fanns på de två täckta, genomgående batteridäcken. På övre däck fanns det lättare, sekundära artilleriet.

Besättningen uppgick till 137 man plus 300 soldater. Söndagen den 10 augusti samlades upphetsade folkmassor vid Logården nedanför slottet för att se Vasa börja sin jungfruresa.

Men så hände det. En häftig vindby gav fartyget slagsida åt babord, och innan besättningen hann dra undan kanonerna för att omfördela vikten, strömmade vattnet in genom de öppna kanonportarna på det understa däcket. Efter några minuter sjönk Vasa. Bara några man överlevde katastrofen.

Anledningen till att Vasa sjönk var att hon upptill var för stor och hög i förhållande till de delar som var under vattnet. När det blåste till från sidan började hon luta, och det fanns inte tillräcklig tyngd under vattnet för att räta upp henne. Det har visat sig att Vasa måste ha 400 ton stenar i ballasten för att hålla balansen. Man fann bara 120 ton.

Man försökte pröva Vasas stabilitet genom att låta 30 man springa från den ena sidan till den andra för att sätta skeppet i gungning. Efter endast tre provturer måste amiral Klas Fleming hejda männen då skeppet annars hade kantrat. Trots detta vidtogs inga åtgärder för att förbättra stabiliteten.

1633 lyckades tysken Hans Albrekt von Treileben med hjälp av en primitiv dykarklocka bärga 53 av de 64 kanonerna. Men så småningom glömdes Vasa bort och sjönk allt djupare i bottenslammet.

Det dröjde mer än 300 år innan vraket av Vasa bärgades. 1956 lyckades privatforskaren Anders Franzén lokalisera vraket och få igång bärgning under ledning av chefsdykaren Per Edvin Fälting. Vasa låg då på 33 meters djup, inkilad upp till vattenlinjen i fem meter djup lera.

Med hjälp av stålvajrar runt fartyget lyckades man ”skaka loss” vraket ur leran. Det tog två år. Den 24 april 1961 lyftes skrovet upp till ytan med hjälp av vajrar, uppblåsbara pontoner och hydrauliska domkrafter. I dag kan Vasa och drygt 25 000 föremål ses på ett museum i Stockholm. Vasa är världens enda bevarade 1600-talsskepp som ger oss en viktig kunskap om hur man levde under 1600-talet.

Frågor. 1. Vem lät bygga Vasa? 2. Beskriv fartyget. 3. Nämn fakta om kanonerna. 4. Vad hände med Vasa under jungfruturen? 5. Varför sjönk Vasa? 6. Hur gick det till att ta upp Vasa? 7. Varför är Vasa ett viktigt skepp?

_________________________________________________________________________________________________________TRETTIOÅRIGA KRIGET_________________________________

Trettioåriga kriget

I Tyskland rasade sedan 1618 ett stort krig. Det blev inte fred förrrän 1648, efter trettio års förödande strider.

Kriget hade många orsaker. En av dem var skillnaden mellan protestanter och katoliker. Protestanterna var säkra på att deras kristendom var den rätta och katolikerna – med påven som ledare – var övertygade om att deras kristna tro var den rätta.

Sverige går med i trettioåriga kriget

När vapenstilleståndet med Polen hade slutits 1629 beslutade Sverige att gå in i kriget i Tyskland.

Gustav II Adolf

Kungen och riksrådet förklarade att det var Sveriges skyldighet att hjälpa de kristna protestanterna. Om katolikerna segrade skulle den österrikiske kejsarens armeer sedan kunna marschera vidare norrut mot Sverige menade kungen och riksrådet. Sverige riskerade då att förlorat allt som svenskarna kämpat till sig på andra sidan Östersjön. Kanske skulle Sverige också bli anfallet av kejsarens armeer.

I riksdagen röstade adel, präster, borgare och bönder för krig. Detta sa riksdagsmännen var inte ett anfallskrig utan ett försvarskrig. Men kriget skulle föras i Tyskland. Då slapp Sverige härjas av främmande soldater.

Legosoldater

Sommaren 1630 landsteg Gustav II Adolf med 38 000 soldater i norra Tyskland. 14 500 av soldaterna var unga svenskar och finnar. Resten var legosoldater, yrkessoldater, som hyrdes för uppgiften. Hären tågade långsamt söderut.

Slaget vid Breitenfeld

Hösten 1631 stod det första stora slaget. Det var vid byn Breitenfeld. Gustav II Adolf vann en stor seger över kejsarens trupper.

Kungen var en skicklig härförare och han hade duktiga generaler. De var vältränade eftersom de hade deltagit i många krig som Sverige hade fört mot Danmark, Ryssland och Polen. Krigshären var övade i att förflytta sig snabbt. Kanonerna och gevären var moderna och kunde laddas fortare än motståndarens.

Kejsarens gammalmodiga arme blev överraskad, kom i oordning och flydde. Gustav II Adolfs arme hade segrat.

Kungen kunde nu arbeta fram nya, stora planer. Ett protestantiskt Tyskland skulle växa fram under svensk ledning, tänkte kungen.

Den 6 november drabbade den svenska hären och den kejserliga samman vid Lutzen, en liten stad i Sydtyskland. En tät morgondimma hindrade GustavII Adolf från att Gustav II Adolf från att ge order om anfall så tidigt som han hade planerat. Så lättade dimman och höstsolen bröt fram. Kungen knäppte händerna kring sitt svärd och bad: ”Jesus hjälp mig idag att strida till ditt heliga namns ära”

Slaget blev blodigt och förvirrat. Soldater i tusental stupade. Under kvällen så lyckades de svenska soldaterna driva den kejserliga armen tillbaka. Men slaget var ingen seger för den svenska hären.

Den hade förlorat sin ledare. Kungen hade stupat redan under förmiddagen.

__________________________________________________________________________________________________________DROTTNING KRISTINA_________________________________

Drottning Kristina

Drottning Kristina

Den 8 december 1626 fick Gustav II Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg en dotter. Kristina. Gustav II Adolf trodde först han fått en son. 

När Gustav II Adolf stupade vid Lützen var Kristina bara sex år gammal. Innan Kristina blev myndig vid 18 års ålder så styrdes landet av en förmyndarregering med Axel Oxenstierna i spetsen. 

Kristina tog över styret den 8 december 1644 och 20 oktober 1650 kröntes hon till Drottning . 6 juni 1654 abdikerade hon och ny regent blev hennes kusin Karl X Gustav.

Kristina växer upp

Kristina var bara 6 år gammal när hennes pappa dog. Axel Oxenstierna och några andra adelsmän fick styra Sverige till hon blivit vuxen. Kristina fick lära sig rida, jaga och skjuta. Hon studerade historia, politik och flera språk. Kristina undervisades tillsammans med sin kusin Karl Gustav (X).

Redan när Kristina var 13 år fick hon börja hjälpa till att styra Sverige. När hon fyllde 18 år blev hon myndig och fick styra landet själv.

Kristina blir drottning

Kristina blev drottning över ett stort men fattigt land. Det var hungersnöd i Sverige. MIssväxt hade gjort att männiksor svalt och tvingades koka mat på löv och kvistar. Men drottningens kröning skulle ändå bli en stor fest. Det var viktigt att visa länderna i Europa hur mäktigt Sverige var.

Drottningen tågade in i Stockholm med hästar, vagnar och soldater.

Hon färdades längs den nya , raka Drottninggatan som hade fått sitt namn efter henne. Kanoner sköt salut och krutröken låg tät över staden.

Adeln får mycket jord

De adelsmän som krigade för Sverige ville få betalt. Kristina hade inga pengar. Hon gav istället bort eller lånade ut statens gårdar både i Sverige och i de områden som Sverige erövrat. Detta blev ett sätt för Kristina att ge adelsmännen betalt.  Många av bönderna blev tvungna att arbeta för adelsmännen och betala skatt till dem.

Kristina gav också fina adelstitlar och presenter till adeln

De andra stånden ogillade adelns ökade makt och rikedom. Prästerna klagade i riksdagen. Några få bönder gjorde uppror. Men upproren slogs ned av Kristinas soldater och en del bönder avrättades. Detta kan man läsa om i riksdagsprotokoll, brev och adelsmäns dagböcker.

Abdikation

Adeln ville att Kristina skulle gifta sig så att landet fick en kung. Kristina ville inte gifta sig. I hemlighet hade Kristna blivit katolik, detta passade inte i det protestantiska Sverige, särskilt inte eftersom hennes pappa Gustav II Adolf hade stridit för protestanterna. Kristina avsade sig kronan (abdikerade) år 1654.

Nu blev Karl X Gustav kung och Kristna flyttade till den katolska staden Rom. Kristina dog i Rom 1689 och ligger begravd i Peterskyrkan i Rom.

Frågor
1 Berätta om hennes liv.
2 Egna åsikter

___________________________________________________________________________________________________________KARL X GUSTAV______________________________________


Karl X Gustav

Svenskarna kommer söderifrån!

Mot slutet av trettioåriga kriget erövrade de svenska trupperna nya områden söder om Östersjön.

En svensk arme tågade söderifrån upp genom det danska Jylland. En annan svensk här bröt norrifrån in i det danska Skåneland.

Karl X Gustav

Svenska trupper försökte också föra över trupper till de danska öarna. År 1644 led den danska flottan ett svårt nederlag. Danskarna hade med sin flotta hittills lyckats hålla Själland och andra öar fria från fienden men nu var huvudstaden Köpenhamn hotad.

Danmark tvingades 1645 underteckna freden i Brömsebro. Sverige tog nu Gotland, Jämtland och Härjedalen (se karta)

Danmark måste också lova Sverige tullfrihet - att inte längre ta betalt av svenska fartyg som seglade genom Öresund. Som en garanti för att danskarna skulle hålla vad de lovat så skulle Sverige ha Halland i 30 år.

Danmark

Under tidigare århundraden hade Danmark varit Nordens starkaste land. Nu var Sverige starkast och hotade att erövra Danmark. Danmark var nu nästan omringat av Sverige. Östersjön höll på att bli svensk.

Nya krig

År 1655 gick Sverige till angrepp mot Polen. Svenskarna ville erövra fler hamnar för att kunna ta in mer pengar på tullar. Den nye kungen ledde fälttåget. Svenskarna vann många segrar men polackerna gav sig inte. De ställde hela tiden upp nya armeer.

Danmarks kung och riksråd trodde att de nu skulle kunna gå att ta tillbaka vad landet hade förlorat 1645. Men så fort danmark hade förklarat Sverige i krig lämnade Karl X Gustav Polen med större delen av armen. Han tågade snabbt längs Östersjön och erövrade Jylland.

Tåget över Bält

Trupperna marscherar från söder mot Köpenhamn

Karl X Gustav hade ingen flotta som kunde föra armen över till Själland och Köpenhamn. Då fick han oväntat hjälp av vintern. Januari 1658 blev kallare än på många år. Isen fungerade som en bro över Lilla Bält.

Kungen riskerade att dränka hela sin arme, när han den 30 januari beordrade marsch över se sviktande isarna.

När armen tågade över Lilla Bält brast isen på ett ställe och flera hundra ryttare försvann i det kalla vattnet men de flesta klarade sig över de svaga isarna. Svenskarna hade en otrolig tur.

”Trampet av de många hästarna tinade upp snön, så att det blev mer än en halv meter djupt vatten på isen”, skrev en fransman som var med.

Freden i Roskilde 1658

En stor svensk arme tågade nu mot Köpenhamn. Danmark måste be om fred. Freden slöts 1658 i staden Roskilde. Sverige tog Skåne, trondheims län och ön Bornholm och fick också Halland.

Sveriges gränser 1658

En natt i februari 1659

En natt i februari anföll Karl X Gustav Danmark igen i ett försök att göra Danmark och Köpenhamn svenskt. Men danskarna kämpade för sin huvudstad och lyckades stoppa svenskarna.

Freden i Köpenhamn 1660 innebar att Danmark fick tillbaka Trondheim och ön Bornholm.

1. Varför gick Sverige tillangrepp på Polen 1655?
2. På vilket sätt hade Karl X Gustav hjälp av den kalla vintern 1658?
3. Vad innebar freden i Roskilde för danskarna?

Adeln blev mäktig

Kung, Adel, Präster, Borgare o Bönder

Krigen gav nya landområden till Sverige. Krigen gav också rikedomar till generaler, överstar, majorer och kaptener. De fick lön av kungen. De fick inte månadslön utan bestod i en större belöning för flera års arbete. Den bestod vanligast av bondgårdar och herrgårdar.

Städer plundrades

När en stad erövrades var det vanligt att den plundrades. Den segrande generalen kunde roffa åt sig guld silver konstverk möbler och böcker och föra krigsbytet till Sverige.

Han kunde också bli rik genom att bli guvenör, alltså chef över ett erövrat område söder om Östersjön.där kunde han skaffa sig stora herrgårdar.

De nya slotten

Det var framför allt de förnämsta adelsmännen som blev rika. De flesta adelsmän hade inte så stora möjligheter. Men det hände att en lågadlig krigare utmärkte sig i striderna och blev hög officer – och rik.

Adeln tjänade alltså mycket pengar på de många krigen, och blev rikare och mäktigare.

Många nya slott byggdes på 1600talet i Sverige.

Prästerna och kyrkans makt ökar

Prästernas makt över människorna ökade under 1600talet. Alla människor var skyldiga att gå till kyrkan på söndagarna. De som höll sig borta från kyrkan kunde straffas. De hörde ”djävulen till”, som en präst i Uppsala skrev.

I kyrkan kunde prästen upp meddelanden från kungen. Kungen kunde beskriva hur farligt det kunde bli om kejsarens katolska armeer skulle segra i Tyskland. Utan stöd från prästerna hade kanske inte kungen fått stöd av borgare och bönder. Då hade kanske riksdagen godkänt anfallskriget mot de tyska katolikerna.

Många präster ville också vara lärare och lära sina församlingsbor att läsa. Läskunnigheten ökade under 1600talet. Prästerna hjälpte sina församlingar men bestämde också över dem.

_____________________________________________________________________________________________________BERGSBRUK OCH FALU KOPPARGRUVA____________________

Bergsbruket och Falu koppargruva

Falu koppargruva

Bocken kåre kom varje kväll hem med röda horn och med röd jord i pälsen. En dag följde bonden efter bocken för att se vad bocken gjorde på dagarna. Bonden fick se att bocken stångade på ett speciellt ställe i jorden. Så upptäcktes falu koppargruva enligt en gammal sägen.

Vi vet att bönder hade börjat bryta kopparmalm under 1000-talet utanför Falun. Falu gruva nämns i ett brev från 1288. Då var Magnus Ladulås kung.

Många bergsmän blev rika blev mäktiga och rika och gjorde ibland uppror mot kungen, detta fick erik av Pommern känna på när bergsmannen Engelbrekt gjorde uppror mot Erik av Pommern 1434.

År 1520 kom den unge Gustav Vasa till Dalarna. Den danske kungen var honom tätt i språen, bergsmännen i Dalarnas hjälp kunde Gustav Vasa bli ledare för ett uppror mot kung Kristian. Gustav Vasa blev själv tre år senare kung i Sverige. Bergsmännen gjorde själva senare uppror mot Gustav Vasa, det sk klockupproret. Upproret slutade med att åtta bergsmän avrättades när kungen fått tag på dem.

1. Hur gammal är Falu koppargruva?
2. Varför är Falu koppargruva viktig genom historien?

_______________________________________________________________________________________________________________SNAPPHANAR_____________________________________

Snapphanarna

År 1675 blev det krig än en gång mellan Sverige och Danmark. Danskarna ville ta tillbaka de landområden som de förlorat. Danska trupper skeppades över till Skåne för att driva bort svenskarna. Många skåningar och blekingar tyckte att danskarna kom som befriare.

En del bönder och drängar i norra Skåne blev ett slags gerillasoldater. De tog fram hemmagjorda bössor och spjut och knivar och började angripa svenska soldater.

I Loshult i norra Skåne gjorde dessa ”Snapphanar”, som de svenska soldaterna kallade dem, en lyckad kupp och stal hela Karl XI:s krigskassa. Trasnporten bestod av 277 kärror med tält, fanor, ammunition och 50 000 riksdaler silvermynt och kopparplåtar med fanns också kungens silverservis. Snapphanarna har i våra dagar ofta framställts som glada och listiga hjältar ungefär som Robin Hood i England.

Verkligheten var allt annat än glad. En svensk soldat skriver i ett brev från 1677 att han fick höra att det skulle finnas tolv snapphanar i Gärdslöv i Vemmenhögs härad. Kapten tog sin trupp och red snabbt dit, men kom för sent.

I den bondgård där upprorsmännen tagit sig in låg deras tobakspipor kvar på bordet och där stod halvfyllda bägare med öl.

Eftersom kapten inte visste om bonden själv var snapphane, lät han tända eld på gården och förmodligen så brändes bonden inne. Brevet säger ingenting om vad som hände med hustrun och barnen.

__________________________________________________________________________________________________________________KARL XI________________________________________

Karl XI

Karl XI

En natt 1660 dog Karl X Gustav. Det hände i Göteborg där en riksdag var samlad.

Karl, den döde kungens son var bara 4 år. Det bestämdes att en förmyndarregering skulle nu styra Sverige tills kungen blev vuxen, myndig.

Den unge prinsen såg svag ut och var sjuk ofta. Vid hovet trodde många att ha snart skulle dö. Men prinsen blev starkare under uppväxt åren. Karl XI blev myndig vid 17års ålder och började regera Sverige.

1. Vad är en förmyndarregering?
2. Varför skulle Karl XI ha en förmyndarregering?

Skåneland – Slaget vid Lund

Karl XI vägrade släppa Skåneland. Strax före jul 1676 förde han den svenska hären med 11 000 man från Sverige mot Lund. Under vintern brukade inga fältslag utkämpas. Men nu lockades danskarna ut ur sitt vinterläger.

Utanför Lund möttes härarna i ett blodigt slag. Svenskarna segrade efter 18 timmars blodig kamp.

Kriget i Skåne fortsatte under flera år. Det blev år fyllda av lidande för människorna i Skåne.

1. Vilka var de ”östdanska landskapen”?
2. Vilka var snapphanarna?
3. Berätta om slaget vid Lund 1676
4. Karl XI gifte sig så småningom med en dansk prinsessa, Ulrika Eleonora, varför tror du?
5. Varför tyckte många att danskarna kom som befriare?

År 1680 kallade Karl XI samman en riksdag i Stockholm. Kungen hade blivit populär. Folk tyckte att han hade skött sig bra i krigen.

Nu vågade han anklaga förmyndarregeringen. Han sa att de höga herrarna inte hade klarat av sitt uppdrag. Det hade varit dålig ordning på flottans fartyg och armens soldater var inte heller beredda när Danmark gick till anfall, tyckte kungen.

Han krävde att herrarna i förmyndarregeringen skulle straffas för sitt slarv.

Riksdagen beslutade som kungen ville. Rådsherrarna måste betala 4 miljoner riksdaler till staten eller Kronan som man sa. Rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie bvar rikast och fick betala mest. Han blev av med sitt stora slott vid Läckö slott och sitt palats ”Makalös” i Stockholm och dog fattig.

Karl XI -Reduktion – Adeln skall betala tillbaka

Karl XI nöjde sig inte med att bestraffa förmyndarna. Han fortsatte med att nästan alla adelsmän skulle lämna ifrån sig en del av sina gårdar och gods som de tidigare fått som lön för att de hade kämpat i krig och på andra sätt hjälpt kungarna.

Kungen fick av riksdagen rätt att ensam bestämma vilka adelsmän som skulle lämna tillbaka jord och hus. Karl XI och hans medhjälpare såg till att hälften av adelns jord blev statens egendom.

Kungen kunde lyckas med detta mot de mäktiga adelsmännen för att kungen hade präster, borgare och bönder på sin sida. På drottning Kristinas tid hade bönderna blivit rädda för att adelsmännen skulle bli ägare till all jord i landet. Reduktionen lugnade bönderna. Riksrådets makt minskade. Kungen var nu enväldig. Kungen hade fått sin makt från gud sa prästerna i sina predikningar. Människorna hade ingen rätt att klaga de skulle bara lyda.

1. Vad betyder ordet reducera?
2. Vad innebar reduktionen?
3. Varför borde det bli en reduktion ansåg kungen?
4. Vilken roll fick rådet och riksdagen under Karl XI:tid?
5. Varför tvingades rådsherrarna i förmyndarregeringen betala 4 miljoner i riksdaler till staten?

_________________________________________________________________________________________________________________HÄXPROCESSER________________________________

Häxprocesserna

1. Berätta om häxprocesserna.

___________________________________________________________________________________________________________________KARL XII______________________________________

Karl XII

1. Berätta om  Karl XII

_________________________________________________________________________________________________________________FRIHETSTIDEN__________________________________
Frihetstiden (1700tal)

1. Berätta om frihetstiden?
   

   

   Hattar och Mössor

2. Vilka var hattar och Mössor
3. Vem var Arvid Horn?

Bondeliv/ Äskhults by

1. Berätta om Äskhults by
   Vad var t ex skiftet?