Sverige under 1800talet

Sverige under 1800-talet

1800-talets Sverige.  I början av 1800-talet hade Sverige bara 2,3 miljoner invånare. På den tiden ägde Sverige också Finland, den tyska staden Wismar och en del av Pommern (tyskt område vid Östersjön). Med dessa områden hade Sverige 3 miljoner invånare.

Sverige var ett bondeland, hela 90 procent av befolkningen bodde på landsbygden och arbetade inom jordbruket. Städerna var små. Stockholm hade bara 76 000 invånare och Göteborg 13 000.

Det gamla jordbruket. I början av 1800-talet bodde bönderna i gårdar som låg samlade längs bygatan. Jorden var uppdelad mellan bönderna så att varje bonde hade en del av varje åker. Det innebar att alla fick både av den bättre och sämre jorden.

Det ansåg bönderna var rättvist, men resultatet blev att en bonde hade remsor av jord på trettio eller fyrtio olika ställen. Det stora problemet med denna uppdelning var att alla måste så och skörda samtidigt. Det var svårt att införa nya grödor och nya idéer med denna uppdelning av jorden.

Människorna i byn.  I byn fanns naturligtvis bönderna med sina familjer, men det fanns också människor i byn som inte ägde någon jord. På varje gård fanns det drängar och pigor som bodde tillsammans med bonden och hans familj.

I utkanten av byn fanns backstugusittarna, som inte ägde någon jord. De bodde i enkla stugor, ofta utgrävda i backar. Backstugusittarna arbetade då och då för bönderna och ofta hade de en gris, några höns och ett eget potatisland.

 Torparna var en grupp som också inte ägde någon jord. De hyrde ofta en liten åkerbit av någon jordägare och de utförde också arbeten för jordägaren som betalning.

De fattiga i byn kallades fattighjon, det var ofta gamla utslitna människor som byn tog hand om i fattigstugor. På de stora herrgårdarna arbetade och bodde lantarbetare som kallades statare. De skrev kontrakt med godsägaren för ett år i taget. De arbetade sju dagar i veckan, men var tredje söndag var de lediga.

Jordbruket förändras. I början av 1800-talet förändrades det svenska jordbruket. Den största förändringen var att bönderna fick sin jord samlad på så få åkrar som möjligt. Det kallas att man skiftade jordbruket.

 Denna reform innebar att bönderna kunde arbeta mera effektivt och då fick man större skördar. Det innebar också att bönderna tvingades flytta ut från byn till de nya samlade ägorna, nu hade varje bonde sin jord samlad på ett enda ställe. Det var inte populärt bland bönderna. Den gamla bygemenskapen försvann.

Frågor.  1. Hur stor befolkning hade Sverige? 2. Ge exempel på att Sverige var ett bondeland. 3. Beskriv det gamla jordbruket. 4. Vilket problem fanns det med det gamla jordbruket? 5. Nämn fakta om torparna, fattighjonen och statarna. 6. Vad innebar skiftet av jordbruket? 7. Vilka nackdelar var det med denna reform? 8. Nämn andra förändringar inom jordbruket.

Växelbruk. En annan stor förändring var att bönderna började använda växelbruk. Det innebar att bönderna odlade växelvis t.ex. vete, klöver och rovor på åkrarna. Då behövde man inte låta någon del av jorden ligga i träda (vila). Det betydde att de inte lämnade jorden osådd, och det innebar en ökad produktion. Mot slutet av 1800-talet började jordbruket mekaniseras. Nu började man se skördemaskiner på åkrarna i stället för män med liar.

Sverige förlorar Finland. I februari 1809 anföll ryska trupper Finland. Den finsk-svenska armén var dåligt förberedd och det innebar att den tvingades retirera upp mot norra Finland. Läget blev hopplöst när fästningen Sveaborg utanför Helsingfors gav upp utan motstånd. Många ansåg att det var förräderi, eftersom Sveaborg var Europas starkaste fästning.

Mot slutet av 1808 hade svenskarna tvingats utrymma hela Finland. Våren 1809 marscherade 3 700 ryska soldater över den isbelagda Bottenviken och ockuperade Umeå. Sedan den gången har Sverige aldrig varit ockuperat.

I september 1809 blev det fred mellan Sverige och Ryssland. Sverige fick avstå Finland, Åland och delar av norra Sverige fram till Torne älv. I denna fred förlorade Sverige en tredjedel av arealen och en fjärdedel av befolkningen. Det var den hårdaste fred som Sverige någonsin har slutit.

Kungen avsätts. Det misslyckade kriget innebar att kung Gustav IV Adolf avsattes. Han blev utvisad ur Sverige och levde senare i Schweiz. Efter statskuppen då kungen avsattes utarbetades en ny regeringsform (en grundlag). Den 6 juni 1809 var den klar och antogs av Sveriges fyra stånd. Till minne av detta firar vi Sveriges nationaldag den 6 juni.

Det viktiga med regeringsformen var maktdelningen. Man ville undvika både kungavälde och riksdagsvälde. Nu valdes Karl XIII till tillfällig kung. Han var farbror till kung Gustav IV Adolf. Eftersom Karl XIII inte hade någon son eller dotter måste man finna en ny kung.

Många svenskar ville att Sverige skulle ta tillbaka Finland från Ryssland. Därför sökte man efter en duglig befälhavare. Den personen fann man i Frankrike. Det var Jean Baptiste Bernadotte och i oktober 1810 kom han till Sverige. Efter några år blev han kung Karl XIV Johan.

Union med Norge. När Napoleon anföll Ryssland 1812 trodde många att kronprins Karl Johan skulle ställa upp på Frankrikes sida för att återta Finland från ryssarna. Men han gick i stället med Ryssland, eftersom den ryske tsaren hade lovat Karl Johan att Sverige skulle få ta Norge från Danmark som var på Napoleons sida.

 Hösten 1813 gick svenska trupper in i Danmark och efter korta strider gav danskarna upp. Freden slöts i Kiel 1814. Där tvingades den danske kungen avstå Norge till Sverige. Norrmännen blev ilskna och sammankallade en riksförsamling på gården Eidsvold några mil från Oslo. Den 17 maj valde denna församling en dansk prins till Norges kung och de antog en ny grundlag. Därför har den 17 maj blivit Norges nationaldag. Men svenskarna gick inte med på beslutet utan de anföll norrmännen som tvingades sluta fred. På det sättet uppstod unionen mellan Sverige och Norge. Den skulle vara ända till 1905.

Frågor.  9. Beskriv kriget mot Ryssland och den hårda freden. 10. Vad hände med kungen? 11. Varför ville vi ha Bernadotte till kung? 12. Varför gick Bernadotte med på Rysslands sida i kriget? 13. Beskriv freden i Kiel.

Sveriges industrialisering.  Sverige industrialiserades rätt sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när industrialiseringen kom igång mot mitten av 1800-talet så gick det snabbt. Även befolkningen ökade snabbt. Mellan 1850 och 1900 växte den från 3.5 miljoner till 5,1 miljoner.

Det fanns förutsättningar för det industriella genombrottet i Sverige. Krångliga lagar försvann vilket innebar att man fick arbeta med vad man ville. Dessutom fanns det en del rika människor som satsade pengar i företag. Befolkningsöverskottet innebar att det fanns billig arbetskraft. Sverige hade gott om råvaror i form av skog och malm. Till sist ville utlandet köpa våra produkter som skog och malm.

Växande industrier.  Under 1870-talet började de första storföretagen växa fram inom textilindustrin. Textilindustrin fick sitt uppsving genom den stora efterfrågan i landet. Nu blev det en massproduktion av kläder. Denna industri fanns främst i Älvsborgs län.

Vid mitten av 1800-talet fick Sverige en trävaruindustri. Tidigare hade man varit tvungen att placera de vattendrivna sågarna vid forsar och vattenfall långt uppe i älvarna. Nu kunde man utnyttja ångan och placera ångsågarna vid någon älvmynning. Hit flottades timmerstockarna på älvarna från skogarna. Sundsvall blev centrum för världens träexport. I England fanns ett stort behov av svenskt virke som skulle användas till bostäder.

”Såg vid såg varthelst jag såg”, skaldade poeten Elias Sehlstedt 1872 vid ett besök i Sundsvall år 1872. År 1870 bestod över 40 procent av Sveriges export av trävaror.

En stor förändring skedde också inom järnhanteringen. Priset på stål sjönk 1858 då brukschefen Göran Göransson lyckades få fram en störningsfri produktion genom bessemermetoden. Luft blåstes då direkt in i det smälta tackjärnet som måste vara kiselrikt men fosforfattigt. I en senare process, thomasblåsningen, kunde man göra stål av kiselfattigt men fosforrikt råjärn. Det innebar att man kunde utnyttja den fosforrika malmen uppe i Kiruna och Malmberget i Norrbotten.

Uppfinnare. De många uppfinnarna betydde mycket för industrialiseringen i Sverige.  Den mest kände var ju Alfred Nobel, som uppfann dynamiten. Men det fanns många andra som hade stor betydelse. En av dessa var Gustav Erik Pasch som uppfann säkerhetständstickan. I stället för gul giftig fosfor använde han ofarlig röd. För att inte stickorna skulle tändas mot vad som helst, och därmed inte heller självantända, ”delade” han på de kemiska ingredienserna i satsknoppen och placerade fosforn på ett särskilt plån på askens utsida.

Därmed föddes begreppet ”Säkerhetständstickor”. 1864 konstruerades den första automatiska tändsticksmaskinen av Alexander Lagerman. Resultatet blev att massor av tändsticksfabriker startades. Totalt fanns det 155 stycken i Sverige.

Sven Winquist uppfann det självreglerande kullagret och byggde upp världsföretaget SKF.

Skiftnyckeln uppfanns av Johan Petter Johansson på 1880-talet. Verktyget används fortfarande överallt i världen.

Redan 1870 sysselsattes 15 procent av befolkningen i industri och hantverk. Sverige hade då 80 000 industriarbetare. År 1900 fanns det över 300 000.

Frågor. 14. Nämn några orsaker till att Sverige industrialiserades. 15. Vilken industri började först utvecklas? 16. Förklara varför sågarna kunde flyttas. 17. Varför kunde man använda malmen i Kiruna? 18. Vad uppfann följande uppfinnare: Nobel, Pasch, Johansson? 

Emigrationen till Amerika. Mellan åren 1820 och 1930 emigrerade 1,2 miljoner svenskar till Amerika. Det betydde att 1910 levde var femte svensk i USA. I dag räknar man med att över fyra miljoner amerikaner har svenska förfäder.

 Den svenska utvandringen började på allvar på 1840-talet. De första som for till Amerika protesterade mot något i Sverige. Det kunde vara olika religiösa grupper eller nykterister som protesterade mot det konservativa Sverige. I Amerika sökte de friheten där man kunde leva långt från statskyrkopräster och alla svenska förbud.

Under 1850-talet utvandrade 15 000 svenskar och antalet som lämnade Sverige ökade för varje år. Nu var det en annan ström av resenärer. Nu sökte sig bondsöner och drängar till Amerika för att få egen jord i det nya landet. Vilhelm Moberg har i sina romaner beskrivit de jordlösas jakt efter jord i det nya landet.

Två svåra missväxtår under 1860-talet satte ny fart på emigrationen. Nästa stora utvandringsvåg kom under 1880-talet. Många av dem kom från Småland.

Svenskarna spred sig över hela mellersta Västern och slog sig ner på vidderna i Minnesota, Kansas, Iowa och Nebraska. Många stannade dock kvar i städerna speciellt i Chicago, som blev den största svenskstaden.

Koleran. År 1834 kom den fruktansvärda sjukdomen lungsjukan koleran till Sverige. Den spreds från Indien till Europa.

I mitten av juni 1834 kom sjukdomen till Göteborg med ett engelskt skepp. På en kort tid dog över 1800 av stadens 21 000 invånare. Från Göteborg spreds sjukdomen upp i landet via Göta älv.

Problemet var att man inte visste hur koleran spreds. Man trodde att den spreds genom beröring och genom partiklar i luften. Man hade ingen aning om att sjukdomen i första hand spreds genom vattnet.

Det värsta med sjukdomen var dess snabba förlopp. En person som hade smittan i kroppen kunde mycket snabbt få stora bölder på kroppen vilket kunde leda till dödskramper. Folk var nu rädda för varandra, rädda för att röra vid varandra. Såg man en person på gatan som började vackla till, sprang man därifrån i vild panik.

Man försökte bota koleran med en mängd metoder. Några provade senapsdeg, blodiglar, koppning och opium. Andra ansåg att det onda skulle fördrivas med annat ont. Därför provade man isbad, is invärtes och is i maggropen.

Koleran trivs i smuts och dåligt vatten. Allt detta fanns gott om i Stockholm, där dog cirka 12 procent av befolkningen i koleran. Sjukdomen drabbade de fattiga som levde i usla bostäder, med dåligt dricksvatten och usel renhållning.

Frågor.  19. Hur många emigrerade till USA? 20. Varför emigrerade man? 21. Var bosatte sig svenskarna?

22. När och hur kom koleran till Sverige? 23. Hur spreds koleran? 24. Hur försökte man bota koleran?

25. Varför drabbade koleran Sverige så hårt?

Folkskolan. År 1842 infördes folkskolan i Sverige. Det var meningen att varje socken skulle bygga en skola och anställa lärare. Men det saknades ofta pengar och 1850 kunde fortfarande bara hälften av skolbarnen läsa och skriva.

Från början var det inte bestämt om hur många år en elev skulle gå. Dessutom fanns det ingen klassindelning, utan läraren undervisade alla elever på samma gång i en och samma skolsal. Då använde läraren mer duktiga elever, så kallade ”monitörer”, som fick hjälpa läraren.

En lärare med några monitörer kunde undervisa klasser på upp till 200 elever samtidigt. De viktigaste ämnena var läsning, skrivning och kristendom.  Under 1860-talet skrev en inspektör att ”Det är en lycka att alla barn ej komma på en gång till skolan, emedan de eljest löpt fara att kvävas”.

Ståndsriksdagen avskaffas.  Sveriges riksdag hade bildats på medeltiden och fortfarande bestod den av fyra stånd, adel, präster, borgare och bönder. Adeln och prästerna utgjorde hälften av riksdagens ledamöter, trots att de utgjorde mindre än en procent av befolkningen.

På 1860-talet lade regeringen fram ett förslag om fyrståndsriksdagens avskaffande. Den skulle ersättas med en riksdag bestående av två kammare, och till dessa kammare skulle man välja riksdagsmän.

Adeln protesterade mot förslaget, men accepterade den nya riksdagen, eftersom de trodde att folket skulle göra revolution om inte förslaget blev antaget. Den nya riksdagen var inte en riksdag för hela folket, eftersom det krävdes en viss inkomst eller en viss förmögenhet för att man skulle få rösta.

I december 1865 beslutade alla stånden att avskaffa den fyrahundraåriga fyrståndsriksdagen och i stället infördes den nya tvåkammarriksdagen.

26. Nämn fakta om när den obligatoriska skolan infördes. 27. Nämn fakta om monitörerna  28. Vilka var de viktigaste ämnena? 29. Hur var den gamla riksdagen indelad? 30. Beskriv den nya riksdagen. 31. Varför var det inte en riksdag för hela folket?

32. Jämför industrialisering i Sverige med den i England, vilka likheter och skillnader kan du se?