 |
| Bildkälla SO-rummet |
Mesopotamien betyder landet mellan floderna på grekiska. Det var mellan floderna Eufrat och Tigris i nuvarande Irak som världens första högkultur(den sumeriska) uppstod för omkring 5000 år sedan.
Bra geografiska förutsättningar
Att civilisationens vagga hamnade i Mesopotamien var ingen tillfällighet. I likhet med Nilen som ger liv åt Egyptens öknar och skapar möjligheter till mänsklig odling, så flyter floderna Eufrat och Tigris genom Mesopotamiens öknar och gör marken odlingsbar. Området var därför mycket bördigt och erbjöd de bästa förutsättningarna för jordbruk. Man samarbetade och organiserade en utbyggnad av kanaler för att använda flodvattnet till att bevattna åkrarna.
Folk kunde dessutom färdas och frakta varor på floderna som omgav landet. Dessa gynnsamma förhållanden bidrog till en stark befolkningstillväxt vilket resulterade i att stora byar växte fram.
De första yrkena
När människor började bo tätt tillsammans utvecklades också förmågan att samarbeta och fördela allt arbete. Några brukade jorden, vissa bevakade åkrar och bevattningskanaler, medan andra tillverkade verktyg och lergods.
Överskottet (varor man hade mycket av) byttes sedan mot andra varor som hade producerats (tillverkats) i andra byar. De mest framgångsrika byarna utvecklades till de första städerna.
Handeln gynnas av floden som transportväg
I Mesopotamien rådde livlig handel. Floderna gjorde det enkelt att färdas och frakta varor mellan byar och städer.
Städer växer fram
I Mesopotamien fanns flera av forntidens största städer. Här låg bland annat Ur och Babylon. Städerna styrdes av kungar som hade hjälp av sina präster. Städerna var vanligtvis självstyrande stater (s.k. stadsstater) och kunde ha tiotusentals invånare.
Olika städer dominerade i området under olika perioder, men alla hade en liknande kultur. Babylon hette huvudstaden i ett gammalt rike i Mesopotamien, Babylonien. Staden Babylon låg vid floden Eurfrat och ett kännetecken var den storslagna så kallade Ishtarporten.
Lagsamling
 |
| Bildkälla SO-rummet |
En av kungarna i babylonien var Hammurabi. Han lät 1782 f.Kr skriva ner de gällande lagarna. Där stod att den som skadade en annan själv skulle lida samma skada. Den som slog ut en tand på någon skulle mista en av sina egna tänder. ”Öga för öga, tand för tand” var regeln.
Lagarna innehåller också regler för köp och försäljning, giftermål och testamenten. Kvinnor och även slavar kunde äga förmögenhet. En slav kunde gifta sig med en fri kvinna och kunde då köpa sig fri.
Karta över Babylonien ca 1700 f.Kr på Hammurabis tid.
Nya riken växer fram
Även babyloniernas gick under efter anfall från andra folk. Senare tog assyrierna, som levde i bergstrakterna i norr, över området. När de erövrade en stad, jämnades den med marken. Befolkningen slaktades obarmhärtigt eller tvångsförflyttades till ett annat område. Assyriernas huvudstad var Ninive vid Tigris. När riket var som störst nådde det från Mesopotamien till Egypten.
Många riken och folk
Mesopotamiens kultur var aldrig enhetlig. Många imperier har kontrollerat Mesopotamien under historiens gång: sumerer, akkader, babylonier, assyrier m.fl.
På 500-talet f.Kr införlivades Mesopotamien i det växande persiska riket varefter den persiska kulturen blev den dominerande i området under hundratals år.
Lertavlor/lagar
En enda av deras segerrika kungar har uträttat något bestående. Han hette Assurbanipal och samlade på något så bräckligt som lertavlor med kilskrift. Rester av hans väldiga bibliotek har hittats av arkeologerna. Därifrån har vi fått det mesta av vad vi vet om människorna vid Eufrat och Tigris, deras gudar och myter.
Babylonierna tar åter makten
Det var babylonierna som krossade assyriernas välde. De gjorde på nytt Babylon till huvudstad. Under kung Nebukadnessar II (604-562 f.Kr) var Babylon en rik och blomstrande stad. Den växte till en miljonstad till vilken resande kom för att göra affärer. Den mest imponerande byggnaden var guden Marduks tempel. Till templet hörde en 91 meter hög zikkurat (pyramidliknande torn), troligen det Babels torn som nämns i Bibeln
Astronomi och kalender
Genom att räkna ut var på himlen solen, månen och de fem planeterna stod när en människa föddes, kunde prästerna förutsäga hennes öde. Man trodde nämligen att planeterna var gudomliga och styrde människornas liv. En sådan tro kallas astrologi. Babylonierna var skickliga matematiker och de utvecklade astrologin till astronomi, vetenskapen om himlakropparna. De kunde de fyra räknesätten. De hade lertavlor med multiplikationstabeller och de kunde lösa svåra matematiska problem.
Kalendern byggde på månens rörelser. 12 månvarv à 30 dygn blev det. Eftersom det årligen fattades fem dygn, lade de in en skottmånad, när det passade. De tänkte sig året som en cirkel med 360 dygn, och därför fick cirkeln 360 grader. Deras talsystem byggde på 60 (vårt på 10) och därför delade de in timmen i 60 minuter. Intressant är ju sambandet mellan cirkelns indelning i 360 grader och årets i ursprungligen lika många dagar.
Babylonierna var forntidens största matematiker och lär t.ex. ha löst ekvationer med tre obekanta. Deras siffersystem var bättre än andra folks.
Det mesopotamiska arvet
Till skillnad mot Egypten så hade man i Mesopotamien nästan ingen tillgång till sten som kunde användas som ett motståndskraftigt byggnadsmaterial. För byggnader och konstverk användes istället lera, som även om den brändes till tegel inte kunde stå emot tidens tand särskilt bra. Därför finns nästan inga materiella lämningar bevarade från de mesopotamiska folken.
Däremot har många av dess idéer och tankesystem överlevt tidens gång. Vi använder till exempel fortfarande deras räknesystem med talet 60 som bas när vi tolkar tid (sekunder, minuter, timmar och månader). Skrivkonsten föddes också i Mesopotamien med kilskriften ca 3200 f.Kr. Den användes för många olika språk i mer än 3000 år. Hjulet och plogen är några andra exempel på betydelsefulla uppfinningar från Mesopotamien.
Mesopotamien:
“Tvåflodslandet”, dvs landet mellan floderna Eufrat och Tigris i nuvarande Irak. Här uppstod några av de första högkulturerna, t.ex. sumerernas och babyloniernas riken (se nedan).
Sumererna:
De skapade den första högkulturen i Mesopotamien omkring 3000 f.Kr. De var de första som byggde städer. Den mest kända staden var Ur. Bland deras uppfinningar märks särskilt skriften (i form av kilskrift). Den sumeriska kulturen blomstrade i tusen år innan andra folk tog över dominansen i området.
Babylonien:
Ett av de forntida rikena i Mesopotamien. Kulturellt var Babylonien arvtagare till det äldre sumeriska riket. Babylonierna byggde också torntempel och använde kilskrift. Rikets huvudstad var Babylon, känt för “Babylons torn” (stadens torntempel) och de hängande trädgårdarna – ett slags tak och terrassträdgård som räknas som ett av den antika världens sju underverk.
Flodkultur/högkultur:
En flodkultur är en högkultur – en tidig civilisation – som uppstått kring ett flodsystem vars existens har utgjort grundförutsättningarna för samhällsutvecklingen kring floden. Flodkulturer uppkom bland annat i forntidens Mesopotamien, Egypten, Indien och Kina.
De första kulturerna med skriftspråk uppstod ungefär samtidigt i Mesopotamien och Egypten för omkring 5000 år sedan. Lite senare uppstod även kulturer med skrift i Indien och i Kina. Alla dessa högkulturer var civilisationer med utvecklad byråkrati, teknologi, konst och effektiva arméer.
Civilisation:
Ett utvecklat och mångskiftande samhälle, ofta med stora städer, organiserad religion och skriftspråk.
Spännande fakta
Imperier
Stadsstaterna i Mesopotamien utvecklades gradvis till imperier. Assyrierna och babylonierna skapade stora arméer som erövrade grannländerna och tvingade dess befolkning att betala skatt i form av varor och pengar, som b.la. användes för att finansiera byggandet av städer som Babylon.
Visste du att...
Redan 6000 f.Kr tillverkade sumererna öl. Den berusande drycken hade till och med en egen gudinna: Ninkasi.
Redan 3 000 år f.Kr byggde babylonierna avloppsledningar som förbättrade den offentliga hygienen i städerna.
Babylonierna hade dagtimmar och nattimmar. Dygnets indelning i 12 dagtimmar och 12 nattimmar, som varierade i längd beroende på årstid fanns kvar i den muslimska världen långt in i nyare tid.
Ludvig XIV i Frankrike ville ge sultanen i Turkiet ett ur, som året runt visade exakta tiden för dessa timmar. Ingen mekaniker klarade uppgiften, förrän svensken Polhem kom till Paris. Han gjorde det. En sådan precision fanns annars inte alls. Man hade vattenur eller sandur med varierande skalor. Gränsen mellan dag och natt bestämdes genom att jämföra skymning och gryning med ett stycke grått ullgarn. Var skymningen mörk, så att garnet inte kunde urskiljas, var det nattimme etc.
Arbetsuppgifter/frågor
1. När växte civilisationen i Mesopotamien fram?
2. Var låg Mesopotamien?
3. Vad betyder namnet?
4. Vilket land ligger idag på denna plats?
5. Vad var det som gjorde Mesopotamien till en bra plats att leva på?
6. Man brukar säga att de första yrkena växer fram här, förklara varför.
7. Politik och religion var nära förknippat under denna tid. Förklara hur.
8. Hammurabi är en känd kung från denna tid. Vad är han mest känd för?
9. Kunskap och vetenskap utvecklades mycket under denna tid. Ge exempel på detta.
